Svikna arbetslöften

Ledare Artikeln publicerades

Regeringen Löfven misslyckades med det viktigaste vallöftet: att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Sysselsättningsgraden har ökat, men kom ihåg att det bakom siffrorna döljer sig många människor som längtar efter riktiga jobb.

Foto: Erik Simander/TT

Nu börjar valfläsket läggas på grillen. I går presenterade finansminister Magdalena Andersson mandatperiodens sista vårbudget. Det är med andra ord regeringens chans att innan valet kunna göra ett sista avtryck med sin ekonomiska politik.

I samband med detta hävdade Andersson att "Sverige har den högsta sysselsättningsgraden som någonsin uppmätts i ett EU-land."

Det är sant att arbetslösheten har sjunkit och att sysselsättningen nått nya höjder. Men inte på grund av regeringens förda politik. Högkonjunkturen har nämligen gjort att utvecklingen gått åt rätt håll i hela Europa, oavsett vilka som styrt skutorna.

Men av alla länder i EU är det endast fyra vars arbetslöshet har minskat mindre än vad den har gjort i Sverige.

Ett av regeringen Löfvens viktigaste vallöften 2014 var att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Detta var något som repeterades som ett mantra under den förra valrörelsen. I själva verket har regeringen misslyckats kapitalt. Nu vill man nog helst glömma det löftet, med tanke på den låga rankingen:

Sverige har sjunkit i statistiken, trots konjunkturen. 2014 låg arbetslösheten på 7,8 procent. Sverige rankades då på tolfte plats. I dag ligger siffrorna istället på 6,5 procents arbetslöshet. Sverige har alltså ramlat ned på sjuttonde plats, och ligger långt ifrån målet som etta.

Det gör att man börjar undra: trodde Socialdemokraterna någonsin själva på sitt löfte?

LO:s egen chefsekonom, Ola Pettersson, konstaterar också: ”Regeringen har ingen anledning att vara nöjda med arbetslöshetsmålet.”

Vem minns inte de utlovade trettiotvå tusen traineejobben, som mynnade ut i ett katastrofresultat på endast ett par hundra jobb.

Som alltid med siffror om antalet ”sysselsatta” måste man även se vad som döljer sig bakom statistiken. Notera också att man nu hellre använder detta begrepp, istället för tala om de arbetslösa. Det är inte samma sak.

Det är något av en socialdemokratisk tradition att använda arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att dölja arbetslöshet. Människor göms undan i åtgärder, vilket innebär att de räknas som sysselsatta och därför inte kommer med i statistiken över arbetslösa.

Extra tydligt syns detta i de så kallade extratjänster där nyanlända utan jobb får anställningar där hela lönen subventioneras av staten.

Den satsningen har inte landat rätt, då det framför allt är de nyanlända med minst behov av denna sorts åtgärder som har kommit att beröras - de som har en utbildning med sig i bagaget, och därför har större chans att ta sig in på svensk arbetsmarknad.

Just utrikes födda berörs i mycket högre grad av arbetslösheten; den är nästan fyra gånger så hög jämfört med inrikes födda.

Att frisera arbetslöshetsstatistiken kan tyckas strategiskt inför en valrörelse. Men man får inte glömma att det bakom alla dessa siffror döljer sig människor. Deras deltagande i sysselsättningsåtgärder må driva ned arbetslösheten, på pappret. Men få är de som av sådana för statistiken kosmetiska projekt får den trygghet, tillfredsställelse och framtidstro som kommer med ett riktigt jobb.