SVT visar inte högaktuell film

Ledare ,

För några veckor sedan hade en angelägen film Sverigepremiär: Watching the Moon at Night, en dokumentär om terrorism och antisemitism. Filmarna Bo Persson och Joanna Helander har tagit sig an ett stort material och velat fatta ett helhetsgrepp om dessa mörka fenomen.

Artikeln publicerades 2 april 2016.

Utgångspunkten är lika given som den paradoxalt nog är ovanlig: Det är anhöriga till offer för terrorism och hat som kommer till tals.

Inledningsvis berättar Cherifa om hur hennes bror och syster torterades ihjäl av radikaliserade islamister i Algeriet 1996. Hennes mor skadades allvarligt.

Cherifas beskrivning ger eko såväl in i historien som till vår egen tid. Det var grannarna, unga män, som en kväll stod i deras hem och visade vad den radikalisering de genomgått medförde. Från att vara goda grannar hade de unga männen förändrats till hatiska fiender, beredda att begå mord på Cherifas syskon i sin övertygelses namn.

Med eftertryck menar Cherifa, att om västvärlden på ett tidigare stadium uppmärksammat utvecklingen av radikaliserad och våldsbejakande islamism hade situationen inte sett ut som den gör idag. Och det är sant. Varningsklockorna har ringt i decennier och kunskapen funnits där.

Men filmen handlar inte enbart om terror i islamismens namn, men de antisemitiska ingredienserna i denna världsbild är dock ett återkommande tema. Även det ett ytterst angeläget sådant. I filmen förmedlas en historisk överblick över antisemitismens rötter. I det rotsystemet finns kristen antisemitism, nazistisk och islamistisk. Kunskapen om hur dessa idéer fått fäste och spridning är ett sätt att skapa ett skydd mot hatet.

Men i centrum står offrens anhöriga. Människor som mist familjemedlemmar i attentat i Nordirland eller i ETA:s terrordåd berättar om sorgen och vreden. En pappa som förlorat en son genom IRA:s våld beskriver hur många mord förblivit ouppklarade sedan fredsavtalet undertecknades, däribland mordet på hans son. De erfarenheterna förmedlar ett annat slags kunskap än experternas.

I filmen intervjuas världsledande forskare om terrorismens utveckling, och om den avhumanisering av andra som gör dessa dåd möjliga för förövarna. Det vi kan lära av historien är att ingenting löser sig av sig själv.

Filmen har blivit mycket väl mottagen när den haft premiär runt om i världen, som i Nice, Krakow och Jerusalem. I helgen premiärvisades den i New York och Washington DC. Agniezska Holland, filmregissör och ordförande i den Europeiska filmakademin, har sagt att filmen behandlar vår tids viktigaste frågor utan att förenkla.

Nu skulle man kunna tro att detta borde vara en starkt efterfrågad film i Sverige. Ämnena Watching the Moon at Night utforskar är de som det offentliga samtalet i stor utsträckning kretsar kring i vårt land idag. Men icke, inte en rad har hittills skrivits om premiären och intresset är milt uttryckt svalt.

Marianne Ahrne, som gav filmen stöd när hon arbetade som långfilmskonsulent på Filminstitutet, har berättat att SVT avstått från att visa filmen (GP 18/11 2015). Det är uppseendeväckande, eftersom SVT är medfinansiär.

Så vad handlar det om? På den frågan har vare sig Marianne Ahrne eller filmskaparna fått något svar. Däremot har de ställt sig frågorna om det är så att det i Sverige, till skillnad från på andra håll, fortfarande är för laddat att förmedla fakta om kopplingen mellan islamism och antisemitism. Kan det verkligen vara så, SVT?