Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Ledare 2010-06-07 | Uppdaterad 2010-06-07
Svaret var ett tydligt ja från finanspolitiska rådets ordförande, professorn Lars Calmfors. Att jobbskatteavdraget verkligen skapar nya jobb var beskedet i Ekots lördagsintervju.
Invändningarna mot jobbskatteavdraget har ju annars bland ekonomer främst varit att det är så okänt hos just de grupper som den skattepolitiska omläggningen är riktades mot. Skattesänkningen på arbete motiveras med att den ska öka drivkrafterna att jobba, men ungdomar, arbetslösa och invandrare hör till dem som vet allra minst om reformen. Fortfarande är det tämligen okänt att jobbavdraget framför allt gynnar låg- och medelinkomsttagare. Den som tjänar 97000 kronor i månaden får inte mer än den som tjänar 27 000 kronor i jobbskatteavdrag. Lika okänt är att den som bor i Lessebo och arbetar har ett större avdrag än den som bor i Växjö och arbetar. Detta ingrepp i det kommunala självstyret motiveras med att höga kommunalskatterna - ofta i s-kommuner - inte ska motverka arbete.
Kritikerna har ända sedan et första stegets avdrag infördes hävdat att skattesänkningar är meningslösa om det inte finns något arbete att gå till. Varför satsa på arbetskraftsutbud när det saknas efterfrågan, har också ekonomer frågat. Och här har regeringen varit lika tyst som är det gällt att förklara konstruktionen på avdraget. Lars Calmfors däremot sa som det var. På sikt sjunker arbetsgivarnas lönekostnader och såväl företag som offentlig sektor kan anställa fler eftersom löneökningarna hålls tillbaka genom avdraget. För politiker som vill hålla armlängds avstånd till lönerörelsen är det uppenbarligen ett politiskt omöjligt budskap att ge.
Men som Lars Calmfors konstaterade talar vi i Sverige vanligen om lön före skatt och mer sällan om lön efter skatt. Två, två och en halv eller tre procents löneökningar är temat för långa avtalsförhandlingar. Jobbavdraget har för många givet nästan en extra månadslön till plånboken. Låginkomsttagaren som tjänar 20 000 kronor i månaden får i år ett jobbavdrag på 16296 kronor. Låginkomsttagares och deltidsanställdas problem har inte bara varit de låga lönerna, utan också de höga skatterna. Tidigare borgerliga skattepolitiker har prioriterat den visserligen alltför hårda beskattningen av höginkomsttagare - det vill säga i Sverige gymnasielärare, vissa sjuksköterskor och många poliser - medan skattebördan för låginkomsttagare nedprioriterats. Så har de höga skatterna tvingat fram krav på höga löneökningar som i sin tur bromsat jobbtillväxten. Att berätta detta borde inte vara ett tecken på svaghet utan tvärtom på styrka.
Bättre vore om befolkningen någonstans kunde ena sig om vad man tycker att samhället ska stå för i form av sjukvård, skolor, äldrevård m m och att någon sen talade om hur mycket skatt som krävs för att det ska kunna leveraras.
Ni kommunister vill ju att vi skall betala allt
vi tjänar i skatt för att sedan era myndigheter
godtyckligt betalar tillbaka en del till oss så att vi kan leva och bo. Ingen skall ha det bra i ert samhälle utan alla skall ha det lika djävligt Rättvist och bra för att inte tala om
intresset för att anstränga sig för att få det lite drägligare.Vi andra vill ha ett fritt samhälle där vi solidariskt betalar "RIMLIG"
skatt och försörjer oss själva utan ert bidrags-
samhälle. Ert ideal finns väl i Nordkorea dit ni
väl alla längtar. Hurra för Alliansens skattepolitik det gör oss friare. Tänk på det.
"Vi andra" säger du. Jag är pensionär och har som de flesta andra pensionärer jobbat tiden ut. Pensionärer betalar av någon anledning högre skatt än de löneanställda. De löneanställda har nu fått stora skattesänkningar. Dessutom har de fått en rejäl "muta" för att gå till jobbet (s.k.jobbskatteavdrag)och som om inte detta var nog höjda löner. Snacka om Nordkorea. Pensionärerna har begärt samma skatt som löntagarna men till det fanns inga pengar. Men till "mutbidraget" kunde man plocka fram eller sannolikt låna vad som behövdes. Till skillnad mot löntagarna har vi pensionärer fått sänkt lön/pension och i flesta fall en oförändrad eller bagatellartad skattesänkning. Ni lönearbetande eller som du kanske menar med "Vi andra" utnyttjar oss på ett egoistiskt och likgiltigt sätt. Martin Tunström nämner inte heller i sin ledare de 1,8 milj. pensionärerna och andra drabbade som den förvärvsarbetande gratisgenerationen skymfar och sopar under mattan.
Det jäser i pensionärsorganisationen och vi är många! Jag tänker revoltera.
Jag är också pensionär efter ca 50 år i arbetslivet och har aldrig upplevt någon skattesänkning under sossarnas "fögderi". Däremot har jag fått 2 skattesänkningar under den tid då alliansregeringen hedrat vårt land.
Bromsen i pensionssystemet lindrades tack vare
skattesänkningen. Du vet väl att sossarna varit med om att utforma vårt nuvarande pensionssystem med bromsar och allt. Jag litar på den nuvarande regeringen och tror inte ett skit på vänsterkartellen med Mona Sahlin som statsministerkandidat. Hon styrs helt av Lars Ohly och Maria Wetterstrand så räkna med höjda skatter åt alla.
Även vi pensionärer lär få höjd skatt för att det skall bli "RIKTIGT RÄTTVIST".
Moderaterna igen för en bra samhällsutveckling och tillväxt för nya reformer och en ansvarsfull ekonomisk politik. Valet är blått och lätt.
Javisst - några fjuttiga kronor kan, inför okritiska, också sägas vara en skattesänkning. Jämför istället hur stor i jämförelse med dem som redan har en lägre skattetariff. Jag har inte sagt att något parti i den röd-gröna röran är ett alternativ för mig. Men jag accepterar inte alliansens svek mot pensionärerna och frieri med ofinansierade bidrag till de löneanställda.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA