Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Ledare 2012-02-20 | Uppdaterad 2012-02-17
Som alltid får Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, något slags företräde i debatten om brottslighet. I Skånskan får han exempelvis spela rollen som den gode mot de onda trollen på nätet som skyller allt på invandrarna.
Dramaturgin är det inget fel på. Det ska vara lika svart och vitt i tidningen som bokstäverna på pappret.
Men vad är det egentligen han säger? Vålds- och rånvågen i Malmö ska enligt Sarnecki ses som en del av underklassens uttryck för missnöje. Brotten handlar varken om att skaffa pengar eller värdesaker utan om att slå från ett underläge, säger han. Det är ett sätt att utöva makt.
Det är en förklaring som passar som hand i handske i en socialistisk världsbild. Längre än så här resonerar ju oftast inte vänstern. Brott reduceras till en fråga om klass, och klasskamp.
Även om många nyhetsredaktioner inte tycks ha upptäckt det, så finns fler som forskat kring brottslighet än Jerzy Sarnecki. En sådan person är Malin Åkerström, professor i sociologi med inriktning mot kriminologi vid Lunds universitet.
Hon säger till Sydsvenskan att det inte finns några enkla kopplingar mellan marginaliserade områden och brottslighet och förklarar att det är svårt att ge generella förklaringar till enskilda händelser. Men, tillägger hon, brottslighet har ofta koppling till lägre social kontroll och tid. Blandade etniska grupper, hög arbetslöshet och bristande integration leder till minskad social kontroll jämfört med i en by där alla känner alla.
Här händer det något som bryter med Sarneckis förenklingar. Brott kan alltså handla om mellanmänskliga relationer, inte bara status och makt.
Enligt de välrenommerade Stanfordforskarna Michael R Gottfredson och Travis Hirschi, som undersökt den generella grunden för brott, är bristen på självkontroll en faktor som utgör ökad disponibilitet för brott. Rätt och fel, tydliga gränser och delaktighet från vuxna är alla viktiga förutsättningar för en god moraluppfattning. Enligt forskarna åstadkoms hög självkontroll enbart genom internalisering av värden och normer i unga år.
Fungerar inte denna värdeöverföring i Malmö? Ja, för det första beror det på vilka värden som överförs från vuxen till barn. Människor från olika kulturer har olika syn på våld, äganderätt, barnuppfostran, kvinnans ställning, på stat och ordningsmakt, etc. Om detta måste vi också våga tala.
Bilden av invandrarfamiljen utgår ofta från att det finns ett starkt, om inte föräldraskap så, faderskap. De återspeglas inte minst i debatten om hedersvåld. Men ofta är det barnen som får ett övertag, eftersom de lär sig språket och de sociala koderna i samhället före sina föräldrar. I någon mening försvagas föräldrarna därför i sina roller och förlorar inflytande över barnen. Och när vuxna är frånvarande i barns liv får vi en situation som påminner om William Goldings Flugornas herre.
Familjesplittring och dysfunktionella familjer torde därför också ses som en av flera förklaringsgrunder till brottsligheten. Detta är förstås mycket svårt att påverka, precis som all problematik kopplad till utanförskap.
Men poängen är att samtalet måste breddas. Annars riskerar vi att begränsa oss och missa möjligheter som på sikt kan minska brottsligheten.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
