Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Ledare 2012-01-14 | Uppdaterad 2012-01-13
Sportlov och påsklov räcker inte till. Skolinspektionens inspektörer får allt fler signaler från skolorna om att föräldrar begär att barnen ska få ledigt från skolan under ordinarie terminstid.
Det är resan till Thailand som är billigare när efterfrågan är lägre, före och efter skolloven. Andra vill förlänga februarilovet med en extra tur till Alpernas utförsbackar. Att anhöriga finns i dag utspridda inte bara i Småland eller Sverige, utan över hela världen märks också på resmönster och ledighetsansökningar. Här finns således en integrationsdimension.
Långväga resande ter sig som en viktigare statusmarkör än bildning och kunskaper. Det är en slutsats att dra. Och som understöttas av en skola som urholkar närvaroansvaret. En annan parallell som återkommer är att ansvar och arbete lastas över på läraren och skolan. När elever hamnar efter klasskamraterna efter utlandsresan är det läraren som får ge extra undervisning och stöd. Så påverkas hela klassen. Resurser och behov riskerar att snedvridas när utlandsresenären får "särskilda behov". Läraren och skolan omvandlas till individuella servicestationer, långt från tanken på att vara en trygg och lugn institution för undervisning och bildning.
Med tanke på lärarnas redan mycket tuffa arbetssituation låter det minst sagt problematiskt. Skolarbete är dessutom i dag många gånger en gemensam process. Det är grupparbeten och uppgifter som ska lösas tillsammans inför till exempel en redovisning för hela klassen. Frånvaro, det gäller även de så kallade hemmasittarna som ignorera skolplikten, har således alltid såväl en individuell som kollektiv dimension. Det gäller den otillåtna frånvaro som kallas skolk, den långtidsfrånvaro frånvaro som har en betydande social dimension, de så kallade hemmasittarna, och naturligtvis också vidlyftiga ledigheter. Längre frånvaro är ur ett kunskapsperspektiv inte bättre för att den är tillåten än otillåten. Man lär sig möjligen att beställa pommes-frites på engelska, men inte att lösa ekvationer. Att bevilja ledighet är därför att ge eleven en björntjänst.
Nu sitter Skolverkets tjänstemän och filar på allmänna råd om frånvaro och ledigheter. Det behövs eftersom rektorerna i dag har det totala ansvaret för att bevilja längre frånvaro. Skolor som har restriktiv uppfattning borde belönas på den marknad som skolvärlden i dag har utvecklats till. Men gissningsvis är det inte alltid en konkurrensfördel att framhålla närvarons betydelse för kunskapen. Till bilden hör också att grundskolor med en hög frånvaro faktiskt kan prickas av Skolinspektionen för att den inte tillräckligt trycker på skolpliktens krav. Tanken har aldrig varit att rena nöjesresor ska tillåtas, utan att utrymme inom schemalagd tid kan ges för vissa resor, familjehögtider eller religiösa högtider. Så bör det vara. I kunskapsskolan kan eleven inte gå och komma som den själv behagar.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
