Ledare 2010-09-01 | Uppdaterad 2010-08-31
Göran Hägglund har ”anklagats” för att vara för humoristisk, hans parti för att vara för snällt och under förra valrörelsen populistiskt – bensinskatten.
Men i går var det en mer balanserad och säkrare partiledare som satt i studion. Dessutom har han något att presentera; mot tal om ökade klyftor kan socialministern verkligen påvisa resultat både vad gäller kortade vårdköer och ökad tillgänglighet via vårdval. Hägglund, så många gånger uträknad, var uppenbart offensiv under programmet medveten om de bättre siffrorna i väljarbarometrarna.
I fråga om vårdnadsbidrag och valfrihet backar ofta borgerliga politiker. Hägglund frågade istället retoriskt varför föräldraförsäkring i Sverige alltid ses som något positivt, medan vårdnadsbidrag som något negativt när det handlar om samma sak; att spendera mer tid med barnen. Så blev den ideologiska dimensionen tydlig: Hägglund har konkreta framgångar att visa upp och kombinerar det med ett tal om politikens gränser, valfrihet och ansvar. Som att graden av framgång för vårdnadsbidraget inte avgörs om alla föräldrar utnyttjar det, utan när alla föräldrar är nöjda med att ha valt sin egen barnomsorgsmodell.
Naturligtvis fick Göran Hägglund de där speciella kd-frågorna om Ecce-homoutsällningen och samkönade vigslar. Det är märkligt att Hägglund så ofta får frågor om när han går i kyrkan.
Men de var inga problem för Hägglund – saken var snarare den att utfrågarna i detta avseende var dåligt pålästa. ”Ni var mot samkönade äktenskap” – ”inte alls vi var för civiläktenskap”.
Svagheten i framträdandet var delar av resonemanget om förbud av kriminella organisationer. Budskapet borde vara klarare: Stoppa terrorgruppernas värvningar, inte politiska organisationer.
Det är väl ingen konst att bedriva valrörelse om man som alliansens småpartier kan lägga fram sina visioner som om de vore vallöften. KD är inget undantag, Hägglund var tvungen att haka på de rödgrönas förslag om utjämning av skattegapet mellan löntagare och övriga men han själv och alla andra vet att det aldrig blir så om alliansen blir omvald. Då kommer gapet att öka ytterligare och statsråden som tills nu har tjänat över 100000 i genomsnitt per skalle på de egenhändigt beslutade skattesänkningarna kommer säkert att tjäna uppåt 200000 under nästa mandatperiod.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (53 ST.)
ANNONSERA