Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Ledare 2011-10-24 | Uppdaterad 2011-10-24
Åtalet avvisas. Domen i det uppmärksammade så kallade barnläkarmålet i Stockholm blev friande. Därmed stillas en oro i breda läkarkretsar om att det medicinska vårdetiska handlingsutrymmet skulle inskränkas. Det handlar inte om att läkare ska befinna sig i någon juridisk frizon, det handlar inte om att dödshjälp eller barmhärtighetsmord skulle accepteras, oron gällde att svåra bedömningar i komplexa situationer allt oftare skulle kunna sluta i domstol. Om amerikanska läkare räds stämningar skulle svenska doktorer frukta åklagaren efter en behandling som inte resulterade i en önskat resultat.
Men den moraliska diskussionen om läkares autonomi och etik bör inte vara avslutad om domen vinner laga kraft. Ty läkaretiken utmanas och påverkas av en rad omständigheter som borde väcka uppmärksamhet.
Just tanken på att en yrkesgrupp har utöver lagen specifika moraliska regler att upprätthålla har ju dessutom stridit mot en svensk etiktradition. Läkarförbundets formuleringar om människokärlekens och hederns bud vittnar om att tanken på naturliga rättigheter som numer blir allt starkare i Sverige länge varit naturliga i läkarvärlden.
Redan under 1800-talet försvann Hippokrates läkared från den svenska medicinska världen, medan man i Finland fortfarande har en ed. Dock en annan än Hippokrates. Läkareden i den formen var redan då otidsenlig - men den manifesterade mer än många av dagens formulerade värdegrundsregler att läkaren hade ett specifikt uppdrag, ett kall. Den välkända eden fyller därför fortfarande en funktion genom att den påminner om läkarens specifika i uppdrag att värna livet.
När läkaren år 2011 blir alltmer en tjänsteman i en servicenäring finns det skäl att påminna om vilka uppdrag som ligger i yrket oberoende av huvudmannaskap och arbetsgivare.
När frågan om dödshjälp diskuteras bör man påminna om dess konsekvenser för läkarna som skulle komma att utföra behandlingen. Och eventuella samvetsklausuler för den som vägrar utföra eutanasi inte fyller någon större funktion. Den som inte ställer upp på yrkets alla krav blir sällan anställningsbar. Till detta kommer från andra sammanhang att samvetsklausuler med tiden inskränks.
När patientmakt blir lika med krav på behandlingar som är medicinskt tveksamma finns det också skäl att värna läkarens uppdrag framför patientautonomi. Ett uppmärksammat exempel är den ökade cancerrisk som följer av vissa hormonbehandlingar i samband med könskorrigeringar. Att läkarna själva allt mer sällan syns i dessa debatter är i sig ett oroande tecken på den medicinska etikens samtida status.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA