Tio skäl att säga farväl

1) Statens finanser. Under mandatperioden har regeringen ökat statens utgifter med hundra miljarder kronor. Samtidigt är statens sparande i högkonjunktur nu det lägsta sedan sjuttiotalet och både Finanspolitiska rådet och Konjunkturinstitutet har kritiserat regeringen för att frångå överskottsmålet. Regeringen spenderar för fullt, utan en tanke på morgondagen. Hur ska det gå när lågkonjunkturen kommer?

2) Jobben. Stefan Löfven gick till val med löften om Europas lägsta arbetslöshet. Det blev plats sjutton istället. I valrörelsen var Socialdemokraternas stora löfte om jobben de så kallade ”traineejobben”. 32 000 nya jobb utlovades under denna rubrik. Det blev femhundra istället, och traineejobben skrotades redan vid årsskiftet 2017/2018. Och trots högkonjunktur lever en av sju på bidrag. Så tokigt det kan bli.

3) Integrationen. Socialdemokraterna lovade förvisso ingenting om integration 2014, ordet nämndes inte ens i deras valmanifest. Att de inget lovat är dock en klen tröst givet att skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda ökar. Kurvan är brant, och gapet stiger för varje år. Samtidigt byggs parallellsamhällen i våra förorter. Utanförskapet är massivt, och inget tyder på att nuvarande politik kommer förmå vända trenden.

4) Migration. När Reinfeldt belyste de stigande migrationskostnader i sitt famösa ”öppna era hjärtan”-tal gick Socialdemokraterna till attack. Det fanns det förvisso goda grunder till, Reinfeldts migrationslinje har varit förödande. Men Löfven ropade inte efter åtgärder för att stävja migrationsströmmen, utan menade istället att det var fel att tala om migration som en kostnad. En linje han fortsatte hålla tills allt blev omöjligt hösten 2015. Då la han skamlöst om hela politiken och låtsades som att det alltid varit hans politiska linje. Tillkommer gör beslutet om de unga männen från Afghanistan som efter tårar från Miljöpartiet fått en gräddfil, trots att de saknar asylskäl. Trovärdigt?

5) Sjukvården. En av regeringen Löfvens första beslut var att avskaffa kömiljarden som fördelades till landsting efter i vilken grad de lyckades kapa vårdköer. Sen gick det snabbt. Sjukvårdsköerna har i princip fördubblats. Köerna till barn och ungdomspsykiatrin har tredubblats, som en följd av en politik Socialdemokraterna i sitt valmanifest kallade att ”höja ambitionsnivån inom psykiatrin”.

6) Skolan. Som bekant var skolfrågorna på tapeten förra valrörelsen, och skolan skulle ”räddas” på hundra dagar hävdades det. Så blev det inte. Ej heller på fyra år. Andelen behöriga elever till gymnasiet har minskat under mandatperioden. Sverige har skaffat sig världsrekord i antal skolbränder. Anmälningarna till skolinspektionen för kränkande beteende ökar. Men visst finns det ljusglimtar. De fristående skolorna presterar exempelvis bättre. Socialdemokraterna har nu tittat på läget och dragit slutsatsen att det är de fristående skolorna är det stora problemet.

7) Skatterna. Regeringen har höjt skatterna med sextio miljarder under mandatperioden. Trots löften att skattehöjningarna inte skall slå mot hushållsekonomin är det just vad som inträffat. En vanlig barnfamilj med genomsnittliga inkomster har årligen fått över tiotusen kronor mindre kvar i plånboken som en följd av socialdemokraternas skattehöjningar. Löftesbrotten på skatteområdet är flagranta. Bensinskatten är ett av de tydligaste exemplen. Socialdemokraterna lovade väljarna att bensinskatten inte skulle höjas eftersom den redan var så hög. Men skatten har höjts tre gånger under mandatperioden och regeringen har indexerat den så skatten höjs utan att riksdagen behöver fatta beslut om det.

8) Rättsväsende. Polistätheten är den lägsta på ett decennium. Antalet skjutningar har ökat. Fler utsätts för brott mot person. Det grova våldet har nått rekordnivåer. Och andelen personuppklarade brott sjunker för bland annat våldtäkter, rån och inbrott.

9) Försvaret. Regeringen Löfven har in i det längsta avhållit sig från löften om försvaret inför framtiden. Redan nu saknas det runt tio miljarder kronor årligen för att försvaret ska kunna lösa redan beslutade uppgifter. För två veckor kom dock beskedet. Socialdemokraterna lovar att höja det årliga anslaget med sju miljarder - i slutet av nästa mandatperiod.

10) Klimatpolitiken. Utsläppen har ökat trots att vi har en rekordstor klimatbudget. Men den sittande regeringen för inte klimatpolitiken med vad som minskar utsläppen för ögonen. Istället förs en politik för att tillfredsställa Miljöpartiets känsloliv. Då blir det miljardregn till solpaneler i ett land med en redan nästan koldioxidneutral energiproduktion. Och då blir det också subventioner till elcyklar och ”klimatångestterapi”.