Annons

Traditionella institutioner

Många som säger sig värna traditionella värderingar förkastar ofta de internationella institutionernas legitimitet. Men institutionernas rötter ligger just i de traditionella värderingarna.
Ledare • Publicerad 19 juli 2018
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Europadomstolen visade förståelse för att man inte får göra vad som helst i en kyrka.
Europadomstolen visade förståelse för att man inte får göra vad som helst i en kyrka.Foto: Jean-Francois Badias

Hela världen hade blickarna på Ryssland i söndags, när VM-finalen i fotboll utspelade sig. Just som höjden av spänning infann sig under ett kroatiskt anfall mot Frankrike avbröts plötsligt matchen under stor besvikelse när fyra personer i polisuniform sprang in på planen och störde spelet.

I efterhand visade det sig att de var medlemmar av det kontroversiella ryska aktivistkollektivet Pussy Riot, mest kända för en aktion i en viktig kyrka som ledde till en uppmärksammad rättsprocess mot några av medlemmarna för några år sedan.

Annons

I går meddelade Europadomstolen att ryska staten i sin behandling av aktivisterna bröt mot den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, bland annat eftersom rättegången genomfördes på ett förnedrande och orättvist sätt. Samtidigt visar domstolen förståelse för att man inte kan bete sig hur som helst i en kyrka.

Ibland får Europadomstolen kritik för att vara tandlös. Domstolens avgöranden är förvisso bindande, men det är staterna själva som ska se till att de efterlevs.

Och det är flera stater som varit missnöjda med domstolens avgöranden. Däribland Ryssland och Turkiet, men även Storbritannien. I Ryssland har man antagit en lag som syftar till att undergräva Europadomstolen, och i Storbritannien finns det numera de som vill lämna konventionen - ett slags Brexit.

Dispyterna om Europadomstolen är en del i de nuvarande ideologiska striderna om den internationella världsordningens vara eller icke vara. Likt FN, EU och Nato så ifrågasätts Europadomstolens roll.

Men även om viss kritik vad gäller dessa institutioner kan vara befogad, så innebär det inte att deras roller är överspelade. Möjligheten att reformera dem ska inte underskattas.

Ibland kan kritiken mot de internationella institutionerna framställa dem som produkter av en globaliserad elits maktambitioner, som närmast förtrycker länder och medborgare. Tidigare hördes denna kritik främst från vänster, för att i dag snarare ha blivit en del i den högerpopulistiska retoriken, där institutionerna dessutom ses som tillhåll för postmoderna byråkrater vilka vill undergräva olika samhällens traditioner och egenart.

I själva verket har de äldre rötter än så. FN, via föregångaren Nationernas Förbund, hade väl knappast varit möjlig förutan de internationella freds- och nedrustningskongresser som inleddes på 1800-talet på initiativ av den ryske tsaren, allt annat än progressiv. Att de förlades till Haag och Nederländerna med sitt gedigna humanistiska arv från renässansen var inte en slump.

Samma värderingsmässiga koppling till renässanshumanismen finns också hos hela EU-projektet, som syftade till att återuppbygga Europa efter de värderingsexperiment som nazister och kommunister utförde.

FN, EU och Europadomstolen är inte tillkomna för att rasera traditionella värderingar; de har tvärtom växt fram ur dessa värderingars rika mylla.

Dagar som dessa är det värt att påminna sig om det.

Den som förtvivlar över deras stundtals ineffektiva eller tandlösa verksamhet gör också väl i att betänka den moraliska tyngd som trots allt finns även i symboliska beslut.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons