Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Ledare 2010-07-30 | Uppdaterad 2010-07-29
Det dröjde inte många minuter sedan uppgifterna presenterats om att pensionerna nästa år räknas ner med 4,3 procent, förrän finansminister Anders Borg deklarerade att en tredje skattesänkning för pensionärerna är att vänta för att kompensera inkomstbortfallet.
Men debatten om pensionärernas ekonomi handlar ytterst sällan om skatten på pensioner utan om skatten på arbetsinkomster. Och då aldrig om skatten på arbetsinkomster för pensionärer. Den är nämligen betydligt lägre än för icke-pensionärer eftersom den som fyllt 65 år får ett dubbelt jobbavdrag. Men om jobbskatteavdragets konstruktion är tämligen okänt för de grupper som det främst är utformat för - ungdomar och invandrare - tycks jobbavdraget för pensionärer också vara dubbelt okänt.
Om pensionärsskattedebatten handlat om den skatt som pensionärerna betalar hade Anders Borg varit vinnaren, eftersom han som ende finansminister sänkt utdebiteringen, vid två tillfällen. Nu handlar istället debatten om jobbavdraget, den skattesänkning som kommit löntagarna till del.
Men jobbavdraget har inte försämrat situationen för pensionärerna. Tvärtom visar utvärderingarna att det ökat mängden arbete i Sverige. Det är vad som långsiktigt också krävs för att pensionssystemet ska fungera och för att andra mindre uppmärksammade kostnader för de demografiska förändringarna ska finansieras. Till exempel för den växande äldrevården. Uppenbarligen tänker politiker och ekonomer tämligen lika i en rad andra länder eftersom Sverige är långtifrån ensamt om att ha en lägre beskattning av arbetsinkomster.
Olika skattesatser är för övrigt tämligen vanligt i Sverige, utan att man talar om straffbeskattning. Kommunalskattenivåerna skiljer sig åt, liksom momssatserna. Och märkligt nog är det ovanligt att högskattekommunerna anklagas för att straffbeskatta sina invånare. Ja, i hela diskussionen om ett pensionssystem har faktiskt kommunalskattefrågan egentligen aldrig diskuterats. Trots att de har en så avgörande betydelse för pensionärernas ekonomi.
I debatten har det sällan talats om att löntagare också betalar sociala avgifter - vilket till en del kan beskrivas som en extra skatt. Fast summan syns sällan på inkomstbeskedet. Det är arbetsgivaren som betalar in. Alla löntagare tar inte del av utbetalningarna i försäkringssystemen och en tämligen obekant del av arbetsgivaravgiften är den särskilda löneskatten. Den är en ren skatt som ligger ovanpå inkomsten och som ger staten ungefär 70 miljarder i intäkter - fast från den är i praktiken ungdomar mellan 18-25 år undantagna. Inkomsttagare mellan 25 och 65 år är med samma retorik straffbeskattade. Med samma bakvända resonemang kan förslag om höjda reseavdrag för att kompensera höjda bensinpriser konstateras vara en pensionärskatt - eftersom bara personer som arbetar kan göra reseavdrag och inte pensionärer som likväl är bilberoende.
Hur än ett offentligt pensionssystem byggs upp, som ett mer premiebaserat system eller som ett förmånssystem, kommer det att till slut vara de lönearbetande som finansierar utbetalningarna till pensionärerna. Det är viktigt att skillnaderna i skattesats inte är extrema. Om löntagarna fått fyra jobbskattesteg är det mer än rimligt att pensionärerna får ett tredje.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
