Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 19 jun 2013
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 19 jun 2013
Ledare 2007-03-28 | Uppdaterad 2007-10-05
VAD VILL VI NÅ? Vilka mål har vi med politiken? Och vad kostar det? Den typen av innehållsfrågor brukar känneteckna de flesta politikområden. Utom ett; biståndet. Där handlar den politiska striden sedan åratal tillbaka främst om procentsiffror och förkortningar som BNP eller BNI. Innehållet har kommit i andra hand. På inget annat område finns denna typ av procentmål. Att sedan biståndsorganen, oaktat det handlat om myndigheten Sida, UD:s biståndsbudget eller regeringens egna Östersjömiljarder haft svårt att göra av med pengarna uppmärksammas sällan.
Biståndsministern Gunilla Carlsson (m) kommer från en politisk kultur där biståndskritiken inte sällan varit ett förklätt biståndsmotstånd. Någonstans finns där ett principiellt motstånd mot bistånd, grundat i att det är fel att ta in skattepengar för att fördela till andra stater. Skyldigheten att hjälpa, att främja fred och välstånd för alla människor ses inte som några självklara moraliska plikter.
Men Carlsson själv kan bli ministern som ökar legitimiteten för den biståndspolitik som varit i fritt fall. Bidrag till regimer som inte respekterar mänskliga rättigheter har steg för steg underminerat tilltron till den svenska linjen. Engagemanget i så många som 120 stater har också diskuterats. Riksdagens utredningstjänst stenhårda kritik mot den svaga kontrollen av det multilaterala biståndet har också varit mumma för osolidariska biståndsfiender.
NÄR STATSRÅDET häromdagen presenterade nya riktlinjer var prägeln på innehåll, inte på procentsatser. Antalet mottagarländer skall ses över och kontrollen av de 30 utbetalade miljarderna skall öka. En vettig tanke är också att biståndspengar skall kunna användas i de områden där Sverige bidrar med fredsfrämjande militära insatser.
Saken är ju den att gränsen mellan vad som är bistånd och militär insats i dag är flytande än någonsin. Minröjning, avväpning och bevakning av val är åtgärder som befinner sig i gränslandet. Både Sida och försvaret arbetar med nationsbyggande. Men från var sin horisont. Där finns det anledning att bryta revirtänkande och gamla traditioner.
Så kan också effektiviteten öka med biståndet. Ty det är resultaten i mottagarländerna som räknas, inte bara procentsatsen i den svenska budgeten.
Martin Tunström
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
