Tron en förutsättning för levande kulturarv

Ledare
Stefan Löfven (S). Medlem i Svenska kyrkan.
Foto:

Kyrkan och kristna symboler är levande kulturbärare. Men vad vill egentligen Socialdemokraterna med Svenska kyrkan?

Artikeln publicerades 24 december 2015.

Richard Dawkins, världskänd evolutionsbiolog, debattör och ateist, gästade nyligen Sverige. På ett fullsatt Cirkus i Stockholm talade han, något oväntat, om vikten av det kristna kulturarvet. Dawkins beskrev det stora värde de kristna symbolerna, musiken och traditionerna som omgärdar julhelgerna har för honom. Det är mitt kulturarv sa debattören, som är känd för sin sälta, med värme i rösten. På frågan om han trodde det skulle vara lika starkt och identitetsskapande om det var skådespelare som höll julgudstjänst och allt enbart var ett stort skådespel, svarade Dawkins ja.

På den punkten har Richard Dawkins fel. Om ingen trodde på symbolerna, budskapet och julnattens mysterium vore alltsammans just ett skådespel med ”ekande brons, en skrällande cymbal”, för att tala med aposteln Paulus (1 Korintierbrevet 13:1). Det faktum att kristna människor tror utgör förutsättningen för att kulturarvet lever. Annars skulle arvet och kyrkan bestå av döda symboler utan laddning. Det skulle även Dawkins känna av i kyrkbänken.

Vilken relation statsminister Stefan Lövfen har till det kristna kulturavet uttryckte han i en artikel i tidningen Dagen 2012. Löfven döptes i samband med konfirmationen, berättar han, fast konstaterar samtidigt att det inte var en vuxen mans val. Sedan dess är han medlem i Svenska kyrkan. Då, 2012, gjorde Stefan Löfven debut i kyrkopolitiska sammanhang när han deltog i det kyrkopolitiska forum som utarbetade socialdemokraternas valmanifest.

Ännu femton år efter reformen som skilde kyrka och stat åt, påverkar S Svenska kyrkans teologi genom kyrkopolitiska beslut fattade av partistyrelsen. S är den största gruppen i kyrkomötet och har därmed starkt inflytande över utveckling och innehåll. Wanja Lundby Wedin är förste vice ordförande i Kyrkostyrelsen. Ulla Löfven har varit kyrkopolitisk ombudsman. Den kristna broderskapsrörelsen, numera Tro och Solidaritet, har en plats i partiets verkställande utskott. S och kyrkan har således fortfarande en tajt relation.

Men vad vill S med Svenska kyrkan? I sitt jultal i år prisade Löfven människors engagemang för utsatta. Ungefär så ser han på Svenska kyrkan: en förmedlare av hopp och tröst. Men Stefan Löfven vill också att S, som han ser som värderingsbärande, ska påverka kyrkan. Det är budskapet om alla människors lika värde som Svenska kyrkan behöver höra och inkorporera, menar Löfven. I den skrivning i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som åsyftas är dock ordet inte ”värde” utan ”värdighet”. Arkitekten bakom var Eleanor Roosevelt, själv kristen.

Den löfvenska uppmaningen har gått hem hos Svenska kyrkans ledarskikt. På senare år är det knappt några uttalanden av biskopar eller kyrkliga reklamkampanjer som inte inrymt just formuleringen alla människors lika värde. Vän av ordning har anledning att höja på ögonbrynen åt att Socialdemokraterna anser sig vara Svenska kyrkans värderingsgarant när det gäller människovärde. Grundbulten i tanken på människans värdighet finns istället närmast i den kristna kyrkans egen källa, Bibeln.

En del socialdemokrater är mer pragmatiska i svaren på vad S vill med kyrkan: Svenska kyrkan är Sveriges största organisation, eller folkrörelse som en del inom S påpassligt vill kalla den. Och rik och rikstäckande är den också. Svenska kyrkan spelar roll för Socialdemokratin genom sin närhet till människan, påpekade Löfven 2012. Eller närheten till väljarna, ska man nog förtydliga.

Men nu får julefriden sänka sig. En god jul tillönskas alla läsare.

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Smålandsposten så godkänner du samtidigt våra regler.

På smp.se är det möjligt att kommentera vissa artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på smp.se. På tider då Smålandspostens webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på smp.se

smp.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på smp.se.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Smålandsposten som bär det juridiska ansvaret.

Läsarkommentarer - riktlinjer

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget

Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.