Tvinga barnen till midsommar!

Ledare Artikeln publicerades

Varningarna har duggat tätt. Sveriges inofficiella nationaldag är nämligen här. Uppmärksamt och oroligt har svenska folket följt alla hotfulla väderprognoser och förebud om eventuella trafikstockningar. Varför? För att man vill ut. Ut till naturen och ju mer utåt desto bättre. På midsommar skall man vara på landet.

 

Foto: Pontus Lundahl/TT

Midsommar är en naturfest sedan hedenhös. Regnar det sitter man till nöds inomhus men blir det uppehåll bärs borden ut, som under ett beslutsamt karolinskt motanfall. Det hör till, som det heter.

Det har med rätta framhållits att midsommar är ett av de bästa tillfällena att introducera invandrare för svenska seder och sinnen. Men man glömmer att midsommar fått en än större uppgift. Det har kommit att bli ett högt värderat tillfälle att få svenska barn och ungdomar att över huvud taget ge sig ut i naturen.

Uppgifter duggar i dag tätt om svenska barn som på olika sätt ger till känna en helt annan verklighetsuppfattning än sina föräldrar. Flera vet inte om att mjölken härrör från kor. Naturens bistra spel mellan ätande och ätna verkar vara en blind fläck i huvudet på unga veganer och djurrättsaktivister. Naturen har i allt högre grad kommit att blivit en exotisk plats utanför den ”riktiga” världen av caféer och sociala medier.

Som kollegan Barometern påpekat finns det idag människor som lever nästan hela sina liv utan att se en klar stjärnhimmel eftersom sådana inte ger sig till känna ovan stadsljus. Det är en tragik som just midsommarnatten har svårt att lindra, men få skulle hävda att dess ljusa nattrymd lika gärna kan växlas mot den som ses från gatan, eller i bästa fall balkongen.

I naturen är himlen inte en avskuren del av resten utan en fortsättning av en helhet. Även den som bara står blick stilla i naturen får en intuitiv känsla för verklighetens fundamenta. Man behöver inte bli myggbiten, riva sig på ett snår eller försöka låta bli att skrika i det kalla sommarvattnet. Eller oroa sig för humöret hos de där hornprydda råmande sakerna längre bort på ängen man vill passera. Det kan räcka med att ta in ljud och dofter för att bli förflyttad från en digital värld till en mycket större.

Bara en helg eller ett dygn ute i riktig natur kan göra oanat gott för att vidga vyerna hos en yngre person på ett sätt som var helt onödigt för tjugo år sedan. Sedan dess har mycket hänt i termer av internet, curlingföräldrar och avfolkning av landsbygden. Här har vi ett bortglömt integrationsprojekt. En yngre generation behöver integreras med naturen. Midsommar har kommit att bli något av en uppfostringsnödvändighet.

Vill de inte följa med ut? Låt dem välja mellan detta och bli kastade i vaken i vinter.