Ledare 2009-01-30
2010 är det inte bara val utan också en ny avtalsrörelse. Även om riksdagen och regeringen ska hålla sig borta från den kommer retoriken att finnas där. Om rättvisa på arbetsmarknaden, om hur lönerna fördelas i yrkeslivet.
Det är inte helt fel. Den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter förhandlar fram nya avtal, bör respekteras. Men inte lämnas i fred från en bred och öppen diskussion.
Snart vet vi om prognoserna om en högre arbetslöshet slagit in. Mycket tyder på det. Och den grupp som drabbats hårdast av förhandlingsresultaten under de senaste 30-40 åren är ungdomar. Det är också den grupp i samhället som tar den största smällen i en lågkonjunktur. Så har det varit historiskt och det finns ingen anledning att betvivla att det skulle vara annorlunda nu. De lokala varslen bekräftar tesen. De unga, de senast anställda får lämna arbetsplatsen först. Det kommer också att bli ett problem för många företag som får en långtifrån önskvärd åldersstruktur.
Bland regeringens åtgärder för unga märks den halverade arbetsgivaravgiften, vilket gjort det mer attraktivt för arbetsgivarna att anställda yngre medarbetare. Det satsas även på lärlingsutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar.
Men det är tveksamt om åtgärderna räcker för att trösklarna till arbetsmarknaden ska sänkas i tillräcklig omfattning. Det finns en rad förklaringar till att ungdomar är särskilt utsatta:
En är alltså turordningsregler i lagen om anställningsskydd som gynnar personer med lång anställning och missgynnar de som nyligen tagit klivet ut på arbetsmarknaden.
I länder som Danmark, Irland, Storbritannien, USA och Japan där arbetsrätten ser annorlunda ut ligger också kurvan för ungdomsarbetslösheten betydligt lägre än i Sverige.
En faktor som påverkat utvecklingen mot en högre ungdomsarbetslöshet torde ha med lönenivåerna att göra. Det var parallellt med 1970-talets låglönesatsningar som den periodvis mångdubbelt höga ungdomsarbetslösheten växte fram. Det gav människor med låga inkomster en drägligare tillvaro, men innebar också att inträdesbiljetterna till arbetsmarknaden blev färre. Mindre kvalificerade arbeten försvann.
Arbetsmarknadens parter måste dra sitt strå till stacken för att ungdomsarbetslösheten ska sjunka.
Mer flexibla löner för unga skulle också leda till fler jobb. Inte bara i meningen att fler delar på de jobb som finns, det skulle också skapas utrymme för nya.
Marcus Svensson



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (47 ST.)
ANNONSERA