Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Ledare 2012-02-01 | Uppdaterad 2012-01-31
Få nedläggningar väcker så starka känslor som när det gäller institutioner på landsbygden. I Värends Nöbbele var irritationen stor över beslutet att slå igen filialbiblioteket. En stängd kyrkport leder till namninsamlingar och protestmöten i Berg. Och utanför lanthandeln brukar affischen "bygden behöver butiken" synas. Budskapet är tydligt, utan butik dör bygden.
Stämmer detta överens med verkligheten? Så sent som i går publicerade tidningen Riksdag och departement nya uppgifter om filialbiblioteksdöden. Men när Fia Söderberg genomförde en omfattande studie över den utveckling många fruktar trädde en annan bild fram. Om kulturbudgetens ena sida är en stängd filial så är den andra en nysatsning på ett större huvudbibliotek. Utlåningsfrekvensen i Växjös filialbibliotek - två till fyra vuxenlån per timme - överensstämmer också med rikets. Efterfrågan på den traditionella filialen är för dålig.
I tidningen Plan konstaterar tre kulturgeografer - Jan Amcoff, Peter Möller och Erik Westholm - att det saknas något samband mellan lanthandelsdöd och avfolkning, på kort och medellång sikt. Forskarna har undersökt såväl data som gäller flyttmönster som butiksnedläggningar. Genom kompletterande intervjuer konstateras också att invånarna inte upplever större problem med livsmedelsförsörjning sedan byns butik lagts ner. Den arbetsföra befolkningen på landsbygden jobbar också vanligen i tätorter där de sedan länge passar på att handla. Inköpen i den lokala butiken handlar också om kompletteringar till den veckohandling som sker på stormarknaden. Det är således ett fåtal som direkt drabbas, framför all de som av sociala skäl behöver den mötesplats som butiken är.
Fia Söderberg noterade att protesterna om biblioteksnedläggningar ofta kan förklaras i stad-land konfliktens symbolik. Den sista samhällsservicen upplevs försvinna med filialen. När rösterna höjs mot kulturpolitiker är det obearbetat ilska över frånvarande polis, väntetider på ambulans och gällande storstadens rovdjurspolitik som får utlopp. Kulturgeograferna betonar också att symbolik har en betydelse: En butik signalerar för även långväga gäster att bygden är levande. Man kan lägga till att där det finns en skola, där kyrkan är mer än en byggnad vid begravningsplatsen och där det finns en ICA-butik finns det framtid och hopp.
Men de slår också fast att internationell forskning betonar att ett utglesat butiksnät leder till längre bensinkrävande resor - ett argument som borde bita på den "miljöpolitik" som skapade en mackdöd på landsbygden. Att nedläggningar inte bara beror på svag efterfrågan, utan att allmänna svårigheter med att bedriva företagande måste beaktas kunde kanske tydligare markerats i rapporten. Intressant är också att forskarna anlägger ett folkhälsoperspektiv på lanthandelsdöden: utan butiker kan en matöken - food desert - breda ut sig där skräpmaten tar över.
Om geograferna provocerar landsbygdsbefolkningen med slutsatserna om att bygden inte alls dör utan butiken bör de sista meningarna adresseras politiker och beslutsfattare, Resultaten gäller här och nu, med ett bensinpris under 15 kronor. Med ett glesare butiksnät - och högre bensinpris - inträder förr eller senare tröskeleffekten som verkligen försvårar livet på landet. Och "butiksdöden tycks oförtrutet föra oss närmare den punkten". Med tanke på de senaste dagarnas höjning av bensinpriset känns slutsatsen oroande aktuell.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
