Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Ledare 2010-05-08 | Uppdaterad 2010-05-08
Riksdagen har öppnat. Ja, denna gång är inte fråga om Riksmötet utan om landsbygdsriksdagen som samlar representanter till värmländska Sunne.
Konflikten stad-land har i Sverige under senare år kommit att spela en mindre roll i det politiska livet än i till exempel Norge. Det beror inte bara på landsbygdens avfolkning, utan också på faktorer som att jordbruket varit en något mindre näring i Sverige. Regioner relativt långt borta från storstäderna kallas i Sverige också för industrilän eller möjligen skogslän - istället för landsbygdslän. Det har heller inte funnits någon historisk grund för regionalistiska strävanden. Sverige har varit en enhetsnation utan etniska eller religiösa skiljelinjer som vanligen ligger till grund för splittringar mellan centrum och periferi som ofta sammanfaller med land-stad konflikten. Ju längre norrut från Stockholm man kommer desto starkare har också socialdemokratin varit, med Västerbotten som frisinnat undantag.
Men nu finns det tendenser till att stad-land konflikten åter får politisk betydelse. Som en temperaturmätare på ämnets vikt så pågår ett forskningsprojekt i statsvetenskap vid Göteborgs universitet i frågan. Till bilden hör att både moderaterna och kristdemokraterna, där i vart fall det förstnämnda partiet vanligen mer förknippats med Stockholm än Storuman, lanserar landsbygdsprogram. Precis detsamma gör möjligen mindre oväntat, Stureplansambitioner till trots, centern.
Nu är det inte krav på bidrag eller subventioner som på den tiden då sloganen hade det tämligen orimliga namnet "Hela Sverige ska leva" som står i konfliktens centrum. Även om frågor som kommunal skatteutjämning alltid finns på dagordningen. Det handlar mer om att villkoren för människor i landsbygd eller glesbygd i dag formas i en storstadskultur. Den urbana människans romantiska bild av natur och miljö färgar inte minst mediebilden i allt mer politiskt brännbara frågor som jakt och djurhållning. Skogen ses mer som reservat än resurs. Möjligheterna till utveckling på egna villkor hämmas därför.
Sommarstugeägaren vill gärna ha vindkraft och strandskydd, vilket ofta rimmar dåligt med landsbygdsmänniskans intressen. Till detta kommer att regler och skatter föreslås och införs utan något som helst glesbygdsperspektiv. Bygden behöver butiken, hette en kampanj, en gång. I dag stöttas lanthandlare ekonomiskt av staten, samtidigt som samma stat genom pumplagen omöjliggör mindre mackars överlevnad utanför allfarvägen. Kilometerskatten på lastbilar och höjda drivmedelsskatter välkomnas säkerligen i storstadens trängseldrabbade kvarter, men inte på landsbygden där transporter är nödvändiga. Nu är det inte längre landet som vill ha mer av staden, utan det är landet som kräver frihet och respekt av staden.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA