Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Ledare 2011-09-08 | Uppdaterad 2011-09-07
Är de senaste 20 årens valfrihetsreformer i välfärden ett stort misstag? Den slutsatsen drar nog flera efter att ha läst om SNS rapport på området. Forskningsrapporten handlar om privatiseringen i välfärdssektorn och konstaterar bland annat att reformerna inte "blivit den mirakelmedicin som många hoppats på", som SNS forskningschef Laura Hartman skrev på DN Debatt igår. Det finns mätproblem, men bortsett från dem kan man inte se ökad kvalitet eller effektivitet. Varken inom skola, arbetsförmedling eller vård.
Men förhoppningarna har varit många. Det har handlat om allt från högre effektivitet och löner till lägre kostnader. Och det är mer än ett område som inbegrips: skola, förskola, äldrevård, handikappomsorg, familjeomsorg, arbetsmarknadspolitik och hälsovård. Och trots det pekar rapporten på flera positiva effekter. Tillgängligheten har ökat inom sjukvården. I Stockholm har man konstaterat att fler utnyttjar vården efter vårdvalet, och det allra mest bland människor i områden med låga inkomster. Tillgängligheten inom vården ser också ut att ha ökat efter vårdvalet och de personer som valt privata alternativ är i regel mer nöjda.
Den starkaste slutsatsen är däremot det anmärkningsvärda att det inte har gjorts en ordentlig utvärdering på området under de 20 år som reformerna införts. Att inte ha kännedom om effekterna på området är att stänga dörren för möjligheter till nödvändiga förbättringar. Det hänger ihop med tillsyn och uppföljning, som också har varit undermåliga på området.
Men det är problem som hade funnits även med en offentligt styrd välfärdssektor. Laura Hartman klargör till och med att "ett offentligt monopol i utförarledet" inte nödvändigtvis hade varit ett bättre alternativ.
Ett stort bekymmer är dock att det finns omfattande kommunikationsproblem. Vad finns det för nytta med valfrihet om ingen vet hur de bäst utnyttjar den? För, precis som Laura Hartman påpekar, kan valfrihet ses som ett egenvärde. Problemen uppstår snarare i att det inte finns tydlig information. Alternativen måste vara verkligt tillgängliga för alla. Reformer som bara appellerar till vissa grupper är nämligen inte intressanta. I området för välfärd kan vi inte bara se till enskilda individer - förändringar måste också kunna försvaras till förmån för hela samhället.
Reformerna handlar om att ge utökad makt till medborgarna, frihet att välja och välja bort. Avslutningsvis skriver Hartman att SNS ska fortsätta genomföra studier om hur valfrihetsmodellen kan göras bättre. Det behövs bevisligen. Men grundvärderingarna ligger fast. Värden av valfrihet och att inte låsa makten vid offentliga utförare.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA