Välkomna roboten Algot
Roboten kopplar upp sig mot Skatteverket och Arbetsförmedlingen och kan på detta sätt mycket snabbt göra en biståndsbedömning. Till hösten ska arbetssättet införas i Växjö kommun.
Men det bör inte stanna där. Försörjningsstöd kommer till följd av bristande integration att bli ett betydande kommunalt åtagande framöver - antalet inrikes födda mottagarhushåll har halverats sedan 1990, medan antalet utrikes födda biståndshushåll har ökat markant.
Samtidigt är biståndshanteringen en dyr verksamhet, med betydande potential för effektivisering. Enligt Socialstyrelsens statistik gick det 2016 i genomsnitt 29,9 biståndshushåll per handläggare, samtidigt som det i genomsnitt betalades ut 47 802 kronor per hushåll. En genomsnittlig handläggare beslutade alltså om 1 429 280 kronor i socialbidrag, samtidigt som handläggaren själv lågt räknat kostar 470 000 om året (vid en ingångslön på mediannivån 29 000 kronor). Av den totala kostnaden per handläggare utgörs alltså nästan en fjärdedel av handläggarens lön - en nivå som skulle anses hög i exempelvis en biståndsorganisation. I Kalmar och Nybro är antalet hushåll per handläggare dessutom lägre än genomsnittet, medan det är högre i Oskarshamn.
Vid sidan om besparingar på själva administrationen krävs dock ett intensifierat arbete i syfte att undvika den pågående förvandlingen av socialbidraget till långtidsförsörjning. I socialtjänstlagen står att biståndet ska utformas så att det stärker mottagarens möjligheter att leva ett självständigt liv. Mycket av ersättningarna som regleras i lagen är av tillfällig karaktär. Mot den bakgrunden måste det ses som ett misslyckande att drygt en tredjedel av mottagarhushållen i landets tre största städer är mycket långvariga (tre år eller mer) mottagare av försörjningsstöd. I riket har andelen långvariga mottagare (tio månader eller mer) ökat från 31,7 procent 2011 till 36,1 procent 2017.
Detta blir särskilt oroväckande i kombination med att försörjningsstöd blir en ersättning för arbetsinkomst. Ohälsa och sociala skäl är relativt ovanliga anledningar till försörjningsstöd; det absolut vanligaste är arbetslöshet. I Hultsfreds kommun får hela 76,9 procent ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet, i Högsby 74,3 och i Mönsterås 61,6. Mot bakgrund av vad som är känt om integrationsprocessen måste man utgå ifrån att försörjningsstöd allt mer kommer att användas som ett slags medborgarlön (men utan koppling till medborgarskapet).
Robotar kan förnya hanteringen av försörjningsstödet och göra den billigare. De kan frigöra resurser i viss utsträckning. Men de rår inte på det grundläggande problemet, som är att kommunalt försörjningsstöd får fungera som ersättning för en bristfällig integration på arbetsmarknaden.
