Varför öppna för tvivel?

Ledare

Kommunen får föredela marken som man vill. Detta är en påminnelse om hur snårigt det blir när man lämnar likabehandlingen bakom sig.

Artikeln publicerades 11 februari 2017.

Lagen om offentlig upphandling är inte den roligaste i världen. Den finns till för att skydda skattebetalarna från att deras pengar används vårdslöst eller till att gynna enskilda entreprenörer. På mindre orter är den viktig för att se till att skapa distans mellan beslutsfattare och företagare. Den är också till för att hjälpa offentliga upphandlare så att de inte faller till föga inför mer eller mindre subtila påtryckningar från starka aktörer.

Växjös kommun är mån om att få till ett så bra stationsområde som möjligt. Hittills har olika aktörer vunnit anbud om att få bygga där. Nu visar det sig att kommunen har erbjudit Kärnhem ytterligare byggbar mark utan att ha gått via en markanvisningstävling.

Det är ett avsteg från hur man brukar lösa det. Markanvisning regleras dock inte av lagen om offentlig upphandling. Men varför inte ta intryck av den?

Kommunen hänvisar till att Kärnhem visats vara kapabla att hantera den här typen av projekt och att de visat framsynthet i bearbetningen av stationsområdet. Man vill också värna ett långsiktigt samarbete.

Det låter ändå rimligt, man bör väl vårda de kontakter man har? Som privatperson kan det vara svårt att se vad som är problemet här. Därför behöver vi höra vad de övriga byggföretagen som är inblandade i stationsområdet har att säga.

Skanska som nyligen fått uppdraget att bygga det nya stadshuset vill inte uttala sig i enskildheter men har förståelse för kommunens arrangemang.

För att få höra kritik får man vända sig till HSB och Riksbyggen. De har också projekt i området och var intresserade av marken som Kärnhem anvisades. HSB:s företrädare frågar sig om företaget alls skall investera i Växjö framöver. Riksbyggens dito antyder att Kärnhem har en bekväm relation till Växjö kommun.

Detta är inte lyckat. Det finns tid och pengar att spara på att kringgå tävlingen men bara kortsiktigt. Byggherrarna gör vad de kan för att få uppdrag, det är inte dem som behöver oroa sig över kommunens rykte.

Det kan säkert vara skrämmande att en stor aktör inom byggbranschen överväger att lämna Växjö bakom sig. Det är pinsamt att en annan inte helt utan fog kan insinuera att kommunen gynnar en konkurrent och det är svagt att en tredje inte vill säga något eftersom den fått sitt.

Man hade sluppit dessa kommentarer om man hade anordnat en markanvisningstävling. Byggbolagen hade säkert tjurat, men de klarar sig.

Lagen om offentlig upphandling är till för att skydda skattebetalarnas pengar men också det offentliga. Offentliga upphandlingar skall vara fyrkantiga historier för att företagen skall anpassa sig till det offentliga och inte tvärt om.

Markanvisning omfattas som sagt inte av lagen om offentlig upphandling. Kommunen får alltså fördela marken som man vill. Detta fall är dock en viktig påminnelse om hur snabbt saker och ting blir snåriga om man avviker från likabehandlingsprincipen.