Växjö i lugn eller fasa?

Ledare
Storgatan. Verkligheten kan ändras.
Foto:
Foto:
Foto:

Det är inte vidare trevligt men nödvändigt att föreställa sig: en lastbil som liksom på Drottninggatan i Stockholm kör i vansinnesfart längs Storgatan i Växjö och mejar ned människor på vägen. Ett terrordåd vars mönster upprepas för att det är ett av flera tillvägagångssätt som IS uppmanar sina anhängare till.

Och om lastbilen sedan brakar in i något och terroristen springer iväg, vad är det första som händer sedan? Polis strömmar till, hör vittnen och tar upp förföljandet i den riktning som pekas ut. Andra slår en ring runt lastbilen för att säkra bevis och andra försöker göra Storgatan så framkomlig som möjligt för ambulanser och vårdpersonal.

Man vill inte tänka på vilken breddlös fasa Växjö skulle gunga i om inte dessa polisinsatser snabbt kom tillhanda.

Det var inte detta scenario Växjös dåvarande moderata kommunalråd Bo Frank målade upp förra året då han efterlyste kommunala poliser i Växjö. Men faktum är att expertis har pekat ut just kommunal polis som en viktig del av samhällets beredskap inför terrorattentat.

Fredrik Kärrholm, kriminolog och författare till Polishandboken, förklarar i Dagens Samhälle varför så är fallet: ”Erfarenheterna från terrorattacker runt om i världen är att poliserna som är först på plats nästan alltid är ordinära och rutinpatrullerande poliser.” Annars är det tänkt att insatsstyrkor skall ingripa mot attentat, men sådana är av naturliga skäl sällan på plats lika snabbt som de ”ordinära” lokala ingripandepoliserna.

Och som Kärrholm påpekar är det inte sällan lokal polis kan vara på plats tidigt utan till och med förhindra ett terrordåd eftersom sådana inkluderar ett brett spektra av möjliga ”individuella” attacker med skjutvapen och knivar. Sådana kan antingen avbrytas eller stoppas direkt i en gatumiljö med många poliser.

Här öppnas alltså ett mycket tungt argument för införande av lokal ordningspolis. Kärrholm skisserar en modell där denna är underställd den statliga polisen enligt delvis samma regler som gäller för ordningsvakter med det brittiska Community support officer, CSO, som inrättades 2002 som förebild: Samma uniform som den statliga polisen, samma kommunikationssystem och egen beväpning.

Kärrholm pekar också på att en sådan polis, med en utbildning på några månader, skulle avhjälpa rekryteringsproblemen till den årslånga statliga polisutbildningen. Man kan för Växjös del se att lokala ordningspoliser sannolikt skulle spottas ut snabbt från utbildningen här i staden.

Attentatsrisken behöver nu inte vara det främsta argumentet för kommunal polis, men det är onekligen en aspekt som vore ansvarslöst att ignorera. Självklart kan Växjö och även andra orter i Kronoberg drabbas av terrorattentat. Det är inget som är förbehållet större städer.

Frank var beredd att betala femton miljoner för en kommunal polis som åtminstone hjälpligt skulle täcka upp för de neddragningar som gjorts. Detta för att den kvarvarande polisen inte var förmögen att genomföra grundläggande utredningar. Den situationen har förstås inte ändrats nämnvärt sedan dess. Om man till den bilden lägger de planer en terrorist kanske någon gång sätter sig för att smida i Växjö är det sannerligen inte mycket pengar det handlar om.