Vi har våra egna smyckeslagar

Ledare ,
Lars Løkke Rasmussen. Inte ensam i Europa med en smyckeslag.
Foto:

Om ett lands egna medborgare tvingas sälja tavlor, värdesaker eller tömma bankkontot för att få socialt stöd är det rimligt att asylsökande möts av samma krav.

Artikeln publicerades 4 februari 2016.

Den brittiska vänsterpublikationen The Guardian avbildade nyligen den danske statsministern Lars Løkke Rasmussen iförd armbindel. Tanken var att associera honom med Adolf Hitler. Anledningen var införandet av den så kallade smyckeslagen, som ger dansk polis rätt att beslagta värdesaker och kontanter från asylsökande om de överstiger ett värde av 10 000 danska kronor. Även i Sverige har kritiken varit hård.

Vi vet dock inte hur lagen kommer att tillämpas. Asylsökande har i regel inte fickorna fulla med pengar och värdesaker när de kommer. Det har tagits som intäkt för att lagen är onödig och därför enbart handlar om att skicka signaler. Samtidigt planerar flera andra EU-länder liknande regler. I Schweiz och Nederländerna beslagtas redan tillgångar över en viss summa. I Norge ska tillgångar över 5 000 kronor räknas av vid ersättningar och förmåner. På pappret är inte den danska lagen så unik som den framställts.

Även i Sverige har vi en liknande lagstiftning. Den som har inkomst och tillgångar ska betala ett skäligt belopp till Migrationsverket om man bor på förläggning. Dagen före julafton avgjordes ett sådant fall för ett asylsökande par i Jönköpings län. En maka som beviljats föräldrapenning under 2014 och en make som beviljats etableringsersättning ansågs skyldiga att betala för både logi och kost för den tid de bott på i anläggningsboende. Trots att lagen är från 1994 tycks det råda vissa tveksamheter inom rättsväsendet om vad som gäller. Förvaltningsrätten dömde först till parets fördel. Men den högre instansen, Kammarrätten i Göteborg, fann paret betalningsskyldigt. Den som inte betalar sina räkningar hamnar i skuld och den som är satt i skuld kan få sin egendom utmätt av Kronofogden. Vi kan därför säga att vi har våra egna smyckeslagar.

En jämförelse kan göras med konstnären i Gnesta som sökte försörjningsstöd hos kommunen. Eftersom hon hade flera konstnärliga verk i sin ägo som hon vägrade att värdera och sälja sa kommunen nej. Kammarrätten slog fast att kvinnan utan godtagbara skäl avstått från att göra vad hon kan för att försörja sig och gav kommunen rätt. Budskapet är tydligt. Föredrar man tavlor framför mat på bordet, så bon appétit! Om vi kräver av våra egna medborgare att de ska sälja tavlor, värdesaker eller tömma bankkontot innan det kan bli aktuellt med försörjningsstöd är det rimligt att asylsökande möts av samma krav. Det handlar om likabehandling. Avgränsningen är dessutom försvarlig. Om solidariteten inte ska äta upp sig själv måste den vägledas av principen att bara den som saknar medel ska få hjälp medan den som har tillgångar får klara sig på egen hand och betala för sig.

The Guardian är inte ensam om att ha försökt omformulera centrala delar i ett välfärdssystem till nazism. Jämförelserna med judeförföljelserna på 1930-1940-talen har haglat i debatten. Till saken hör att britterna själva är tämligen effektiva i jakten på personliga tillgångar hos den som söker social hjälp. Kanske glömdes det perspektivet bort. Eller så följdes bara mottot: kolla aldrig en bra story – då riskerar den att spricka!

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Smålandsposten så godkänner du samtidigt våra regler.

På smp.se är det möjligt att kommentera vissa artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på smp.se. På tider då Smålandspostens webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på smp.se

smp.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på smp.se.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Smålandsposten som bär det juridiska ansvaret.

Läsarkommentarer - riktlinjer

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget

Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.