Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Ledare 2010-11-01 | Uppdaterad 2010-10-29
I valrörelsen tävlade partierna i att överträffa varandra i satsningar på grön el. Som en följd av energiuppgörelsen inom alliansen planerar regeringen nu för tusentals nya vindkraftverk i Sverige, kraftigt subventionerade av skattemedel via systemet med elcertifikat. Vindkraft är en kraft att räkna med. Men det är också den folkliga motvind som uppstått.
Föreningen Svenskt landskapsskydd samlar nu 20 000 personer under en symbol som påminner om 1980-talets Atomkraft – nej tack. Men nu är det nej tack till vindkraften. Drygt 30 år efter folkrörelsen mot kärnkraft organiserar sig svenskarna återigen i frågan om framtidens energi.
Det är Ny Teknik som rapporterar om ett växande motstånd mot framförallt de större projekten. Bara i Norrlands inland kan det komma att byggas 5 000 nya verk, enligt Vindkraftscentrum i Barentsregionen. Karin Hammarlund, som studerat det svenska vindkraftsmotståndet, noterar en skillnad mot hur protesterna yttrade sig i fråga om kärnkraften. Det som skapar oro är inte vindkraftstekniken i sig, utan hur det påverkar landskapet och de sociala strukturerna. Kritiken utgår också från att utväxlingen är får låg. Man får ut för lite för det man stoppar in. Vindkraftföretaget O2:s egen kartläggning av kommunerna är i sammanhanget intressant. Markaryd där en park planeras finns inte ens med på listan. Tingsryd intar sistaplatsen. Det tycks som att tidigare mycket höga förhoppningar nu skruvas ned. Det blir förhoppningsvis något mer av realism i lokaliseringsvalen.
Målet är att producera 30 TWh vindkraft i Sverige om tio år. Det motsvarar ungefär hälften av det vattenkraften producerar varje år. Men utbyggnadsplanerna har också mött hinder i form av protester, överklaganden och kommunala veton. Konflikter uppstår mellan markägare. När såväl politiker och projektörer möter organiserat motstånd bör en ny diskussion föras om formerna för den grandiosa energisatsningen.
Framförallt krävs en dialog tidigt i processen. Människors oro måste tas på allvar. Och från politiskt håll måste man motivera kostnaderna som i slutändan landar på skattebetalare och el-konsumenter. Fram till 2035 beräknas elräkningarna att kryddas med 132 miljarder kronor, eller ungefär fem miljarder kronor per år.
Att skynda långsamt kan innebära avkall på den ambitiösa målsättningen. Men går man inte försiktigt fram riskerar allt att blåsa omkull.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA