Vinstvarsel i samvetsfråga

Ledare

I går kom Arbetsdomstolen fram till att barnmorskan Ellinor Grimmark inte blev diskriminerad när hon nekades anställning på grund av att hon med hänvisning till sitt samvete inte varit beredd att utföra aborter.

Det innebär att hon förlorat i varje instans där fallet prövats. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Många, i sociala medier och från mer upphöjda positioner, uttrycker glädje över att Grimmark inte fått rätt. Barnmorskan har setts som en bråkstake och provokatör som inte är värd att lyssna på. Det är svårt att ta miste på segerstämningen som följt på domen.

Det är därför på sin plats med något som bäst kan liknas vid en vinstvarning. Det faktum att Grimmark har förlorat i varje nationell instans gör att hennes sak kan prövas i Europadomstolen. Fallet rymmer dessutom en konflikt som ännu inte prövats i instansen. Samvetsfrihet i vården har prövats tidigare, men inte utifrån positionen att ett land säger blankt nej till vårdpersonal som efterfrågar den.

Det finns en risk för att de som i går jublade över domen i Arbetsdomstolen kan drabbas av en allvarlig baksmälla när saken prövats i Europadomstolen. För att mildra den besvikelse som kan komma att uppstå om Grimmark får rätt i sista instans och därmed blir prejudicerande är det viktigt att debatten om samvetsfrihet utvecklas.

Inledningsvis måste vi inse att samvete är något annat än känslor. Samvete är som ordet antyder både på svenska och på latinska språk något man vet tillsammans. Samvete är något man vet tillsammans med en auktoritet utanför sig själv. Ett väl fungerande samvete är något som tvingar människor att agera trots att det är jobbigt.

Att tvinga någon att agera mot sitt samvete är att kränka den personen då den påtvingas en klyfta mellan övertygelse och handling. Det är ingen rättighet att arbeta som barnmorska men det här fallet är ett ypperligt tillfälle att göra upp med den svenska konsensuskulturen och bymentaliteten. Den rättspositivism som länge präglade vårt land och som slog fast att makt ger rätt är på pappret förbi. Det är dock tydligt att många trivs med att kunna damma av detta unkna beläte när det passar.

Antingen är efterfrågan på samvetsfrihet i vården såpass begränsad att det inte skulle märkas att vi tog ställning för den, eller så finns det ett stort mörkertal av vårdpersonal som tvingas leva med ett nednött samvete. I båda fallen är det uppenbart att Sverige borde kunna unna sig denna generositet.

Många har kopplat samman efterfrågan av samvetsfrihet med religiösa övertygelser. Det är att förminska frågan och det är dessutom förklenande mot ateister. Det är en fråga om etik och den angår oss alla.

Europadomstolens kommande dom kan innebära svåra kval för många i Sverige. Det är viktigt att dessa personer förstår varför de flesta andra länder i Europa kommit fram till att man kan leva med att inte utestänga människor från arbeten på grund av deras samveten.