Yrkandet på utvisning ogillas

Ledare ,
Sveriges lag, eller domarnas?
Foto:

En effekt av de låga straffen i Sverige är att utlänningar som begår brott inte utvisas.

Artikeln publicerades 11 februari 2016.

För några år sedan genomförde den kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet en enkätundersökning där deltagarna fick gå igenom en rad olika rättsfall. Den visade att tre av fyra ansåg att våldsbrott skulle straffas mycket strängare än i dag.

Man behöver inte leta länge efter domar som kan sägas stå i strid med det allmänna rättsmedvetandet. Den som attackerar fem polisbilar, slår sönder rutor och försöker tända eld på dem är fri efter en månad i fängelse. En vuxen man som slår och sparkar en fyraåring så att skadorna blir livshotande får tre års fängelse. Den som sparkar ihjäl en 78-årig kvinna på en parkeringsplats döms till ett år och tio månaders fängelse.

När den borgerliga regeringen tillträdde 2006 var ett av målen att skärpa straffen. Det brydde sig dock inte domarkåren om, eftersom den driver en radikalt motsatt linje i straffmildrande riktning. Av de skärpningar i lagstiftningen som trädde i kraft 2009 och 2010 hände ingenting. Åklagarmyndigheten bedömde senare förändringarna som verkningslösa.

Det går inte att anklaga domarna för att vara lojala med andemeningen i lagtexten. Finns det en chans att mildra straff så utnyttjas den maximalt. Den nedre delen i straffskalan används konsekvent.

Det påverkar också utlänningar som begår brott i Sverige. Av utlänningslagen framgår att den som är flykting och behöver fristad i Sverige endas får utvisas om han eller hon begått ett synnerligen grovt brott. För utlänningar utan asylskäl gäller snävare regler. Den som döms för ett brott som kan leda till fängelse får utvisas.

Lagstiftaren talar här om ”får” och inte ”skall”. Domarkåren hälsar och tackar för tolkningsutrymmet.

En 18-åring med uppehållstillstånd dömdes nyligen i Växjö tingsrätt efter att ha utdelat ett kraftigt hugg med en kniv mot en annan man. Han dömdes för grov misshandel. Tingsrätten medger att brottet mannen gjort sig skyldig till är så allvarligt att det utgör grund för utvisning. Mannen har tidigare dömts för misshandel. Ändå gör rätten bedömningen att åklagarens yrkande på utvisning ska ogillas. Skälet är att han befunnit sig i Sverige under en lång tid. En lång tid är enligt tingsrätten tre år.

Yrkandet på utvisning ogillades även för de fyra personer som dömts för ett nattligt villainbrott hos en 89-årig kvinna i Alvesta. De sökte asyl 2014, men har sedan dess avvikit och även lämnat oriktiga identitetsuppgifter. För de båda 26-åriga gärningsmännen bedömdes straffvärdet till åtta månaders fängelse. Påföljden blev villkorlig dom, och de släpptes direkt efter rättegång. De yngre dömdes till samhällstjänst.

I Danmark förbereds just nu en lag som innebär att även lindriga brott ska utgöra skäl för utvisning. Sverige behöver inte gå så långt. Det räcker att se till att grova brott leder till utvisning. Men då måste lagstiftningen vara så övertydlig att inte domarna kan omvandla den till oigenkännlighet.