De lär sig läsa och skriva på datorn

Bokstäver, ord och meningar som skrivs på datorn läses upp av en röst. Tekniken underlättar elevernas läs- och skrivträning.
– De provar, suddar och ändrar tills det blir rätt, säger klasslärare Görel Skoog, som är lite av en pionjär.

Lessebo

Datorerna i ettornas två klassrum på Hackebackeskolan i Lessebo innehåller programmen Vital och Det talande tangentbordet som stöttar barnens ljudinlärning och övrig skrivträning. Med hörlurarna på får eleverna direkt respons på vad de skrivit.
– Det är roligt! Man lär sig hur orden stavas, konstaterar Mathilde Andreasson.
Vi felstavning läser rösten upp precis vad det står. Eleven provar sig då fram till rätt stavning av ordet. De barn som kommit lite längre kan också använda sig av ett rättstavningsprogram.
– Fördelarna är flera; vi har ett typsnitt där bokstäverna ser ut som de eleverna också övar att skriva för hand. Men här behöver de inte alls tänka på att få till snygga bokstäver. Eleverna skriver också längre texter på datorn, säger Görel Skoog.
– Ja, här kan de lägga mer tankekraft på innehållet, säger speciallärare Kate Gråe-Nielsen, som också konstaterar att barnen trots datorvana för det mesta inte använder den till att skriva vanliga texter.
Pedagogiken har inte varit i bruk i mer än en dryg månad på Hackebackeskolan, och hittills bara i årskurs ett och i specialundervisningen. Det började med att Görel Skoog, Kate Gråe-Nielsen, klasslärare Anneli Turnstedt, specialpedagog Katarina Alsmarker och förskollärare Anneli Pettersson i början av oktober var på studiebesök på Kungsgårdens skola i Sandviken. Där används sedan fem år tillbaka en metod för läs- och skrivinlärning via datorn som två lärare där utvecklat.
– Vi hade hört om denna pedagogik från olika håll och blev intresserade. Några från skolan här åkte därför till Sandviken, säger Katarina Alsmarker.
Det man fick se under besöket motsvarade förväntningarna. De lärare som var med satte igång direkt. Både i Sandviken och i de båda förstaklasserna på Hackebackeskolan använder sig alla elever av metoden. Men för en del elevgrupper kan den vara extra betydelsefull.
– Pojkar är oftast senare utvecklade motoriskt, och har svårare att formulera bokstäver med pennan. Här kan vi fånga upp dem tidigare, innan de hinner tappa sitt självförtroende. Alla kan få ihop en snygg text med innehåll, säger Katarina Alsmarker.
– Jag är förvånad över hur avancerade texter de kan åstadkomma. Jag har aldrig tidigare sett att eleverna kommit så långt i sin läs- och skrivträning redan i årskurs ett, säger Anneli Turnstedt.
Jodå, barnen i Lessebo får lära sig skriva på vanligt sätt också.
– Vi blandar traditionell läs- och skrivinlärning med att eleverna får arbeta på datorn. Jag tror inte på att slopa den förra helt. Det finns så mycket ljudning och ljudanalys i den traditionella metoden som eleverna behöver, säger Anneli Turnstedt.
– Vi tar det bästa ur båda två, tillägger Görel Skoog.
Hackebackeskolans rektor Ewa-Lotta Carlsson är av flera skäl mycket nöjd över att skolan kan erbjuda sina elever den här pedagogiken.
– Det är ytterligare en metod att öka vår måluppfyllelse. Här kan vi exempelvis ge barnen datorvana och individualisera undervisningen, säger hon.
De lärare som använder pedagogiken är som nämnts lite av pionjärer. Ewa-Lotta Carlsson känner inte till någon annan skola i södra Sverige som använder den.
– Vi är jättestolta över att detta händer hos oss, metoden är här för att stanna. Framtidens skola finns i Lessebo, säger hon.