Kris och krig i Kronoberg i fokus

Fram till 1990-talet var Sverige väl förberett för stora kriser och krig. Bara i Kronobergs län hade civilförsvaret lagrat upp emot 38 000 ton matfett som man kunde fördela ut till befolkningen vid behov. Även stora förråd av diesel och bensin fanns på hemliga platser runt om i länet. Men efter Kalla krigets slut valde den svenska regeringen sakta men säkert att montera ner civil- och militärförsvar, det så kallade totalförsvaret.

Efter att omvärldsläget under senare år har förändrats har det rapporterats i media om upprustning av det svenska militära försvaret. Ett exempel på det är det nya regementet på Gotland. Men länsstyrelser runt om i landet har också fått i uppgift att se över den civila kris- och krigsberedskapen.

På Kosta Boda Art Hotel samlades under måndagen och tisdagen beredskapsdirektörer från Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland och Västra Götaland till Sydlänskonferens. Här diskuterades under två hektiska dagar hur länen ska samverka i händelse av krig eller kris.

– Mycket av det vi hade förr om åren är nedmonterat i dag. Vi börjar om från början i stort sett, säger Max Hector, beredskapsdirektör på länsstyrelsen Kronoberg.

Sverige har under de senaste åren fokuserat på fredsbevarande styrkor som skickats till Kosovo eller till exempel Mali, i stället för sitt eget civila och militära försvar. Det har gjort att det enda som i stort sett finns kvar från Sveriges eget civilförsvar i dag är planer för el- och vattenförsörjning, enligt Max Hector.

– Vi är i ett ganska tidigt stadium nu. Om man ser tillbaka på hur det var förr, så var alla delar av samhället inkluderade i det civila försvaret. Allt från kyrkan som skulle ha präster som stod för själavård till kommunerna som hade tydliga uppgifter vid en kris, säger Samuel Palmblad som medverkade på konferensen som historiker.

– Man kan säga så här: Sverige är väl ett av de länder som haft fred längst. Och samtidigt finns det nog inget land som hade förberett för krig så länge som när vi började montera ner försvaret. Det finns de som säger att Sverige är fredsskadat, fortsätter Palmblad.

Länsstyrelsens roll är en sak. Kommunernas roll i en framtida kris eller ett krig är helt avgörande, enligt Max Hector. Det är bland annat den rollen direktörerna på konferensen ser närmare på i Kosta.

– Vi på länsstyrelsen når inte ut till befolkningen och den dagliga verksamheten som kommunerna gör. Därför är samarbetet med kommunerna oerhört viktigt. De måste veta hur det ska prioritera vid en kris. Hur hemtjänst, sjukvård och skola ska drivas till exempel, säger Max Hector.

Men det handlar inte bara om att kommunerna ska få en eventuell krishantering att fungera. Stort fokus läggs också på att hitta rutiner och arbetssätt som gör att informationen och beredskapen kan hållas hemlig för främmande makt.

– Just nu sitter vi och tittar på olika sätt att förvara sådan här information på, säger Max Hector.

Är det inte en stor utmaning när i stort sett all information i dag är digital?

– Jo, delvis. Men det är också därför vi håller på med utbildning till personalen som innefattar hur de ska hantera sådan här information.

– Det kan till exempel vara så att usb-stickan informationen ligger på endast får sättas in i så kallade h-datorer. Datorer som aldrig är uppkopplade till nätverk, säger Max Hector.