Avsätt medel till projektet Nationalnyckeln

 Naturskyddsföreningen Kronoberg delar landsbygdsministerns fromma förhoppning att det uppväxande släktet ska lära sig mandelblom, kattfot och blå viol, och överlämnar i dag som gåva ett exemplar av filmen med samma namn. Lykke Lundbergs film om biologisk mångfald och ängsbruk har redan visats vid flera tillfällen i SVT i samband med midsommar och nyår men förtjänar ytterligare spridning för att förhindra utarmningen av arter på landsbygden. Mångfalden på landet kan i det långa perspektivet bli avgörande för landsbygdens överlevnad i form av ekosystemtjänster.

Vi vill samtidigt rikta en vädjan till Eskil Erlandsson som är chef för det departement som har hand om landsbygdens framtid: Sätt till nödvändiga resurser för att ro det unika bokprojektet Nationalnyckeln i hamn. Låt inte kortsiktig besparing äventyra detta viktiga verk, som ger ovärderlig kunskap för kommande generationer. Under de tio år som gått sedan bokprojektet startade har 2 400 nya arter noterats, varav cirka 900 tidigare varit helt okända för vetenskapen.

Nedläggningshotet mot Nationalnyckeln rimmar illa med Sveriges ambitioner att föra upp Linnés gärningar på Unescos världsarvslista.

Sverige förbereder en nominering av ett vetenskapligt världsarv i systematisk biologi. Tolv platser i åtta länder ingår i det föreslagna världsarvet The Rise of Systematic Biology. Kulturreservatet Råshult, som är en av fyra svenska platser i det föreslagna världsarvet, uppvisar det småbrutna landskap som förr var vanligt över stora delar av vårt land, men numera är starkt undanträngt av moderna brukningsmetoder.

Den idéutveckling som skedde inom vetenskapen systematisk biologi under Linnés tid var världsunik och blev en viktig förutsättning för senare vetenskapliga landvinningar. Systematisk biologi är en grundläggande vetenskap som flera andra forskningsfält är beroende av och i ansökan pekas på att det är en vetenskap som är alltmer aktuell på grund av den senaste tidens miljöförändringar. Naturtyper försvinner och arter dör ut, samtidigt som forskarna bedömer att mellan 5 och 50 miljoner arter ännu inte är kända för vetenskapen.Om Linné hade funnits i dag hade han säkert varit delaktig i framtagandet av nationalverket om Sveriges arter. Frågan är om Eskil Erlandsson vill gå till historien som den som satte punkt för detta ambitiösa verk i linneansk anda?

Vår uppmaning till Eskil Erlandsson:

Avsätt medel för att fullfölja projektet med Nationalnyckeln.

Investera i framtiden genom att inte dra ner på resurserna till institutioner och muséer som är delaktiga i arbetet.

Låt mandelblom, kattfot och alla kända och okända arter få leva!

Ulla Rundlöf