Haraldsson: Anna Fransson bjuder in med armbågen
Jag konstaterar däremot att hon på klassiskt socialdemokratiskt manér utgår ifrån och skyller uppkomna situationer på ett klassamhälle. Ett klassamhälle bygger på att någon är överordnad någon annan vilket för mig som centerpartist är otänkbart. Alla människor har lika rätt och värde. Folkhälsorapporten 2009 konstaterar att den långsiktiga utvecklingen sedan 1980-talet är oroande oavsett ursprung, socioekonomi, arbetsförhållande, utbildningsnivå med mera. Däremot finns det skillnader mellan den faktiska nivån beroende på till exempel utbildningsnivå, men den långsiktiga utvecklingen är oberoende av bakgrund.
Anna Fransson kritiserar att Alliansen röstade för den budget som vi gått till val på. Med den regering som bildats efter valet skulle något annat vara otänkbart och ett svek mot våra väljare. Hon stoltserar med att regeringen ville göra stora satsningar på förskola och skola, vilket i sig är lovvärt. Det hon dock inte nämner är att de samtidigt chockhöjer till exempel arbetsgivaravgifterna för unga som kommer kosta landets arbetsgivare och offentlig sektor mycket pengar. För dåvarande Landstinget Kronoberg skulle en förändrad arbetsgivaravgift kosta 30 miljoner kronor. Kortsiktigt kompenseras detta genom generella statsbidrag, men kommer att slå mot ungas möjlighet till arbete.
Vidare kritiseras att Alliansen skapar en osäker arbetsmarknad med osäkra anställningar. Alliansen har framgångsrikt drivit en arbetslinje sedan vi vann valet 2006. Min och Centerpartiets utgångspunkt är att alla jobb är lika mycket värda. Vi har under vår tid i regeringen arbetat för att minska trösklarna för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden och därmed få sitt första jobb. En del i detta var att sänka arbetsgivaravgiften, sänka restaurangmomsen, sänka kostnaderna för att anställa människor långt ifrån arbetsmarknaden och så vidare. Det viktigaste är att få in en fot på arbetsmarknaden än att ha två utanför. Anna Fransson nämner inte att regeringen vill göra neddragningar av Rut och minska möjligheten för privata aktörer att driva välfärdsföretag. Detta är ett hårt slag mot kvinnligt företagande. Det är också inskränkningar i människors rätt att själv välja. Min fråga till Anna Fransson och Socialdemokraterna, är denna politik verkligen förenlig med ett jämlikt samhälle som Socialdemokraterna gärna talar om?
Slutligen så välkomnar jag och Centerpartiet alla förslag som bidrar till att vi kan bli så överens som möjlig mellan partierna, i ungdomars psykiska hälsa. För vår del tror vi att tidiga och förbyggande insatser är mest effektiva. Jag konstaterar däremot att i samma artikel som Anna Fransson bjuder in till samtal kritiserar hon Alliansens budget och arbetsmarknadspolitik, det tycker jag är att bjuda in med armbågen.
Thomas Haraldsson (C)
