Viktiga steg för att höja läraryrkets status

Resultaten i den svenska skolan är tyvärr långt ifrån så bra som de borde vara. För att vända den allvarliga och långvariga trenden med sjunkande skolresultat har Alliansen sedan år 2006 genomfört de mest genomgripande reformerna på skolområdet sedan den allmänna folkskolan infördes på 1840-talet. Vi har sjösatt en ny gymnasieskola, nya kurs- och läroplaner, en ny lärarutbildning, ett nytt betygsystem och infört tidigare betyg. Samtidigt har resurserna till skolan ökat och lärartätheten i grundskolan likaså. Dessa reformer har lagt grunden till en bättre skola men att vända resultaten tar tid och fortsatt står svensk skola inför många och stora utmaningar.

Duktiga och engagerade lärare är en mycket viktig nyckel för att höja skolans resultat men snart riskerar en stor lärarbrist att uppstå. Enligt SCB kommer 46?500 lärare saknas i skolan inom åtta år, bland annat som en konsekvens av att många lärare väljer att lämna yrket.

Enligt en färsk undersökning jobbar i dag 37500, eller cirka 16 procent, av landets behöriga lärare utanför utbildningssektorn. Dessa hårda fakta talar sitt tydliga språk – mer måste göras för att få fler att välja att utbilda sig till lärare och för att få redan utbildade lärare att orka och vilja stanna kvar och utvecklas inom sitt yrke. Lärarnas arbetssituation behöver därför förbättras, yrkets status höjas och nya karriärvägar skapas. Att höja läraryrkets status och attraktivitet är en för Sverige strategiskt mycket viktig fråga.

Den nya lärarutbildningen och införandet av lärarlegitimation är viktiga steg för att höja läraryrketsstatus precis som arbetet för att skapa bättre karriärvägar. Nu införs två nya karriärsteg för lärare – förste­lärare och lektor. För att stödja huvudmän som anställer dessa högkvalificerade lärare anslår staten upp till 880 miljoner i årligt statsbidrag. Anslaget möjliggör för ungefär 10000 lärare att ta karriärsteg. Viktigt är nu att Sveriges alla skol­huvudmän tar vara på denna möjlighet.

Vi moderater har också föreslaget en ytterligare karriärtjänst – lärarhandledare. Lärarhandledarna skulle vara anställda av Skolverket och ha i uppgift att stödja lärare på skolor där Skolinspektionen finner allvarliga brister. Genom en lärardriven skolutveckling tror vi att resultaten i skolan kan höjas. Vi moderater har också föreslagit att självstyret för de kommunala skolorna bör öka.

Rektorerna bör få större­ inflytande över den egna verksamheten – och ha handlingsutrymme – när det gäller att prioritera medel mellan olika områden och lärare måste få mer tid att vara just lärare. Därför vill vi minska lärarnas administrativa börda bland annat genom att slopa kravet på att alla elever ska ha en skriftlig utvecklingsplan (IUP). Vi vill avskaffa IUP i årskurs 6–9 och göra om den för årskurs 1–5 så att de lämnas en gång per läsår, i stället för varje termin.

Vi vill också pröva möjligheten att ge lärarna, i första hand lektorer och förstelärare, administrativt stöd. Ett sätt kan vara att anställa ”lärarsekreterare”.

Viktigt är också att lönesättningen i skolan blir mer differentierad. Bra lärare ska ha bra betalt, lärare måste ges möjlighet att göra karriär och lärarnas arbetssituation måste förbättras.

Johan Hultberg (M)

Riksdagsledamot,Kronobergs län