Forskare kastar nytt ljus över vårt elslöseri

Mera Älmhult ,
Varje dag lämnas lampor, datorer och andra apparater påslagna när personalen lämnar kontoret. Vi har ofta andra vanor på jobbet jämfört med hemma, där vi är mer noga med att spara energi.
Foto:
"Nej", säger Magdalena Boork, "det är inte vintertiden vi ska skylla på." Att vrida klockan en timme hit eller dit är ett nollsummespel, och i slutändan är det mörkret i sig som... hm, gör tillvaron mörkare.
Foto:
Natten mot söndagen den 29 oktober är det dags igen...
Foto:
"Nej", säger Magdalena Boork, "det är inte vintertiden vi ska skylla på." Att vrida klockan en timme hit eller dit är ett nollsummespel, och i slutändan är det mörkret i sig som... hm, gör tillvaron mörkare.
Foto:
I ett av Magdalena Boorks projekt har en ljuskrona installerats i fikarummets tak. När energianvändningen på kontoret ändras rör sig kronan upp och ned. Syftet är att öka medvetenheten och ändra vanor för att undvika slöseri.
Foto:

Vi går mot mörkare tider. Det gör Magdalena Boork också. Inte ens en forskare som fördjupar sig i energisvinn och studerar hur vi upplever belysning kommer undan.

– Det är inte för att vi ändrar klockan som det blir mörkare, konstaterar hon.

Artikeln publicerades 26 oktober 2017.

Det är rätt länge sedan Magdalena Boork flyttade från Älmhult. Fast då hette hon Lundh, och använde sin energi till att slå uppercuts och svingar i boxningslokalen, eller till att nätblocka och dunka in hoppsmashar på volleybollplanen.

– Jag var med i boxningsklubben och tränade och sparrade. Det var ju inte precis tal om någon proffssatsning. Jag tror jag var för feg för att gå matcher, säger hon.

– Faktiskt hamnade jag på en skrivarkurs med en kompis också. Ett studieförbund arrangerade och vi var klart yngst. Men det var roligt, vi skrev dikter och så.

Trots vurmen för det skrivna ordet var det annat som lockade och som bestämde vägvalet.

– Jag är uppvuxen i Majtorp och gick i Klöxhultsskolan och Linnéskolan innan jag började på naturprogrammet på Haganäs. Min storasyster var miljöintresserad och inspirerade mig, berättar Magdalena.

Men hon hann byta spår ytterligare någon gång.

– När jag flyttade till Göteborg och började på universitetet gjorde jag ett gästspel och läste filosofi första året. Sedan hoppade jag över till naturvetenskaplig problemlösning med matte, fysik och miljö – det var projektbaserat med mycket energi integrerat.

Hur hamnade du i Uppsala?

– Pappa hittade en doktorandtjänst och tipsade. Den var tvärvetenskaplig och handlade om energisystem och kändes skräddarsydd för mig. Faktum är att jag knappt hade varit i Uppsala när jag flyttade dit, men jag blev kvar och doktorerade i fem år och nu jobbar jag på RISE (Research Institutes of Sweden) med fokus framför allt på energiteknik och hur vi använder energi.

I en tid när vi bara skenbart lämnat watt-systemet bakom oss har hon studerat hur vi verkligen upplever belysning.

– Det är inte konstigt om konsumenten blir frustrerad. Trots att de fasats ut talar man fortfarande om förhållandet till 40- eller 60-watts glödlampor, säger hon med anledning av gamla och nya enheter.

En annan del av forskningen kastar nytt ljus över vår energianvändning, med käglan riktad mot våra arbetsplatser. Där är kostnaderna inte lika synliga och personligt belastande som på hemmaplan.

Varje dag lämnar anställda lampor, datorer och andra apparater påslagna i tomma kontorsrum på ett sätt man inte skulle tänka sig att göra i egna villan eller lägenheten. Forskningen vill öka medvetenheten och ändra vanor för att undvika onödigt slöseri.

– Det gäller att tänka rätt och att det ska vara lätt att göra rätt. Industrin använder mycket energi men även på andra, mindre energikrävande arbetsplatser, finns det all anledning att spara. Både byggnader och apparater har blivit mycket mer energieffektiva de senaste 20 åren. Det gör vårt beteende ännu viktigare för att minska energianvändningen. Det är ju så lätt att vi tycker att vi är på jobbet för att jobba och att vi måste vara effektiva och spara tid. Då är det extra viktigt att signalera rätt från ledningshåll, för att de anställda ska vara energismarta.

Magdalena Boork menar att vi har en kultur i Sverige präglad av att det egentligen är alldeles för billigt att värma med el.

– När jag pluggade ett halvår i Tyskland blev jag genast tillsagd av min hyresvärd att stänga av värmen när jag gick hemifrån. Här är vi, på ett annat sätt, inmatade med att det inte kostar, säger hon.

Lever du som du lär?

– Jag är lite miljöskadad och tänker nog på energi mer än de flesta, men kommer ofta på mig med att synda ibland – mänskliga saker som att tumla tvätten eller att hitta enkla lösningar när man har hungriga barn... och jag har tre söner från sju och neråt.

Men hur borde vi leva?

– Problemet är att energin är osynlig och att vi tappar intresset. Steg ett är att börja reflektera över när och till vad vi använder den i vardagen, då tror jag också det blir mer naturligt att vara energismart. Det finns ju enkla och självklara tips, som att koka upp vattnet med lock på grytan, att inte diska under rinnande vatten och att trots allt undvika den där torktumlaren.

Fakta

Tankar om tid

Normaltid (vintertid) infaller alltid sista söndagen i oktober och är den tid som enskilda länder definierat som standardiserad nationell tid.

Sommartiden är ett förskjutande av normaltiden med en timme och inte i egentlig mening en motsats till normaltid. I dagligt tal används ibland det oegentliga uttrycket "vintertid” om den tid då sommartid inte gäller.

Visa mer...