Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Kultur & Nöje 2010-08-04 | Uppdaterad 2010-08-04
Feminism och humor är kanske inte orden som brukar kopplas samman, men i själva verket hör de ihop som ler och långhalm. Hur ser serietecknarna på humorns subversiva förmågor? Vilken roll spelar humorn för feminismen? Smålandsposten reder ut saken.
Foto: Anna Olsson.
Sofia Olsson
Född: 1979 på Alnö utanför Sundsvall.
Bor: I Stockholm.
Har medverkat i: bland annat Studentliv, Arbetaren, Hjälp!, Arne Anka, Dagens Nyheter och Galago
Publikationer: seriereportaget Ända hit (2007), seriealbumet Hetero i Hägersten (2010)
Detta är del 3 i serien. Bra humor visar enligt Sofia Olsson det som är absurt och konstigt i samhället. Men det finns också en typ av humor som går maktens ärenden. Det kan bli en klassisk härskarteknik, att man gör ner någon som har något viktigt att säga.
Enligt serietecknaren Sofia Olsson finns det en artikel som har skrivits på samma sätt under fem år: nu kommer tjejerna och tar över seriebranschen. Bland annat togs det upp av tidningen Filter.
De skrev att nu är fler än hälften av alla serietecknare kvinnor, och så intervjuade de ett gäng som fick tala väldigt kort kring detta.
Alla fem klämdes ihop på en sida. I samma nummer hade de helt okommenterat med fem sidors intervju med Jan Stenmark.
Då kände jag att, jaha, kommer verkligen kvinnorna nu? Hur kan man då klämma ihop oss på en sida och sedan göra en helt annan typ av intervju med den här manliga konstnären som inte behöver svara på frågor om varför han gör serier eller hur läget ligger för manliga serier i Sverige. Han får bara vara där i egenskap av sin konst.
Sofia Olsson är serietecknare och journalist på Sveriges Radios Kulturnytt. Hon lockades till serieskapandet för att det kändes opretentiöst.
Det är ett snabbt och kortfattat format. Man behöver inte fila på fantastiska långa meningar utan kan sitta och krafsa på ett A5-papper. Det är klart att man kan ha en ateljé och hängslebrallor och Jackson Pollock-måla om man vill, det låter ju rätt kul, men om man inte har tid, lust eller resurser så funkar det bra ändå.
Hennes senaste album Hetero i Hägersten är till viss del självbiografiskt.
Det är mitt alter ego som är lite roligare, lite störigare, lite tjurigare. Om man vill att folk ska bli engagerade och tycka att det är roligt så går det nog inte att bara ta en kopia på sig själv, man får nog piffa till det lite.
Sofia Olsson gick ut serietecknarskolan i Malmö 2005 och som för många andra betyder serieskapargruppen Dotterbolaget fortfarande jättemycket.
Det är som ett fackförbund där man känner alla. Det har tagit bort den eviga konkurrensen som finns bland konstnärer i allmänhet och, sägs det, bland kvinnor i synnerhet. Det är en sådan där irriterande myt att kvinnor inte kan samarbeta, jag kan nästan bli konspiratorisk när jag hör det. Dotterbolaget är ett bevis på att det kan gå hur bra som helst.
I Hetero i Hägersten har hon försökt kritisera och skämta om normer och könsroller utan att bekräfta dem.
Det tycker jag är jättesvårt, att inte trilla dit och börja skämta om att man inte har någon simultanförmåga för att man är man eller inte kan läsa en karta för att man är kvinna. Det skulle vara döden om jag råkade göra en sådan grej. Man måste hela tiden sparka underifrån och vara väldigt noga med vad det är man kritiserar.
Hon kan gilla banal humor som roliga ord eller rena halka-på-bananskal-skämt.
Jag tycker det är viktigt att tjejer kan få vara så, lite som clowner som inte behöver ha ett uttänkt resonemang som är intellektuellt humoristiskt utan bara få se jävligt roliga ut. Det behöver inte vara någonting samhällsomvälvande utan kanske bara en rolig min. Även om de flesta av mina skämt faktiskt bygger på krångliga kvasiintellektuella resonemang.
Samtidigt vill hon gärna kritisera makt och normer. För även om humor är jätteviktigt så finns det vissa saker kan man inte kan skämta bort.
Då kan det bli så att man skrattar lite och sen går vidare. Det är till exempel ett jättestort demokratiproblem med fördelningen av hushållssysslor. Man får inte skämta bort det så att det slutar vara en brännande fråga.
Sofia Olsson säger att feminister ofta har väldigt mycket humor.
På samma sätt som med myten om att kvinnor inte kan samarbeta så verkar det vara en otroligt seglivad myt att män är roligare än kvinnor. Och att kvinnorörelsen är allvarlig och humorbefriad håller jag inte alls med om. Den har alltid använt sig av humor.
Skratt kan vara tröstande, det kan finnas någon slags gemenskap och känsla av att inte vara ensam när man får skratta åt saker. Men hon vill inte överdriva humorns subversiva förmågor.
Som serietecknare är man ju inte en remissinstans för ny jämställdhetspolitik. Men det är ett effektivt verktyg för att kommentera och kritisera saker som händer i samhället.
Humor är verkligen en jätteviktig del av samhället! Bra att det uppmärksammas!
Smp måste vara den tidning i Sverige som skriver minst om feminism. Jag kräver omedelbar skärpning.
Att vara rolig på beställning är inte det lättaste, att dessutom vara teckningskunnig är också sällsynt. Om jag tycker en serie vara rolig så tycker min nästa att den är plump. Men nu har vi äntligen fått det mediala feminist kollektivet att tala om för oss vad som är roligt. Allt som ses som hetro-normativt eller framförs av medelålders vita män är numera oficielt ej roligt. Som tur är så kan man ännu skratta i njugg över vardagens absurditeter som könsneutrala omklädningsrum i badhus eller präktiga journalister som i sin politiska korrekthet skriver hen istället för hon eller han. Olika citat är så roliga att man inte vet om det allvar eller skämt "Det är till exempel ett jättestort demokratiproblem med fördelningen av hushållssysslor. Man får inte skämta bort det så att det slutar vara en brännande fråga." är ett sådant som man undrar om SMP:s utsända förstår hur rolig hon är. Till och med judarna i Hitlers koncentrationsläger använde humor för att överleva och ironiserade över sin situation, men vem som ska ta hand om disken är ett tabu. Förhoppningsvis sitter det en journalist och håller på att spricka av skratt på SMP:s redaktion, annars så är dom ett gyllene uppslag för lokala revymakare, människor som tar sig på ett alltför stort allvar är alltid roliga, får dom dessutom tillgång till en tidning att skriva i så lär vi få mycket att skratta åt i framtiden.
Det är sånt här vi "normala människor" avfärdar som trams och dikt. Men inom kulturetablisemanget är tonen en annan.
Män är tveklöst roligare och har en större portion av humor!! Yeah, MAN!
Stackars alla män på kommentarsfält som känner sig hotade av det "mediala feminist kollektivet". Det måste ta otroligt mycket kraft att intala sig själv att man är i underläge. Bra jobbat Sofia, och bra artikelserie!
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
