måndag 13 februari 2012
måndag 13 februari 2012
Böcker 2010-09-07 | Uppdaterad 2010-12-03
Mellan rotlösheten, friheten och viljan att tillhöra kretsar den, poeten Johannes Anyurus romandebut Skulle jag dö under andra himlar. Det är med tre hyllade diktsamlingar i bagaget som han korsar genregränsen för att utforska hur det är att vara ung i en individfokuserad värld där något bättre alltid tycks skymta lite längre bort.
Johannes Anyurus roman Skulle jag dö under andra himlar är en ganska laddad och avslöjande samtidshistoria. Foto: Hans Alm
Skulle jag dö under andra himlar
Författare: Johannes Anyuru
Förlag: Norstedts
Roman
Huvudpersonen heter Francis och precis som författaren själv har han flytt småstaden och bosatt sig i Göteborg. Uppväxtstäderna Växjö och Borås har dock ersatts av boring Borlänge och författarrollen med skulptörens. Och även om mycket stoff, i form av religiöst grubblande och förlorade vänner, går igen från diktsamlingar och intervjuer bör inga likhetstecken med en personlig bikt dras. Skulle jag dö under andra himlar är en roman och ingenting annat.
Francis är drygt tjugo och driver sökande mellan olika punkter så väl i sitt inre som genom Europa. Den småkriminella bakgrunden har han lämnat, liksom diverse flickvänner också lämnat hans intensivt bultande hjärta. Han har svårt att finna ro och mening i lägenheten och ser en allt större del av det han saknar i islam. Den bästa boten mot sin frustration finner han dock i Madrid. Hon heter Nina.
Skulle jag dö under andra himlar är första delen i en planerad trilogi om himlar. Här inger himlen lika mycket tröst och hopp, som den naglar fast tryckande minnesbilder och instängdhetskänslor. Men den erbjuder också möjligheter att resa, och det är just en plats eller möjlighet bort som Francis ständigt söker sig.
Kanske mer för att han kan, än för att han vill. Och för att hans kluvet etniska, kulturella, religiösa och kringflackande bakgrund gör att han aldrig hittar någonstans att slå rot.
Nomaderna har ingen historia, bara geografi, skriver Anyuru och speglar där sina urbana gestalters själsliga vilsenhet. Det gäller inte bara Francis, utan alla i det gäng av konstnärer och intellektuella som umgås i det partypulserande Madrid.
Ovanpå det är romanen fylld av problemförstärkande speglingar i form av historiskt tongivande målningar, skulpturer och böcker. Bokens titel till exempel är ett citat av Che Guevara.
Berättelsen lever dock inte riktigt upp till samma nivå som de mäktiga stöttepelarna. Det är en ganska banal kärlekshistoria som pendlar allt för många gånger mellan samma poler och dras med en ofta ytlig dialog. I de långa känslobeskrivande partierna kräver dock den skickligt avlyssnande poeten utrymme och komprimerar den kvävande friheten till fullständigt elektrifierade stämningsbad. Det gör ändå Anyurus jakt på himmelriket till en ganska laddad och avslöjande samtidshistoria.
Jonna Fries
Läs också: Om frihet och tvåsamhet i Åsa Ericsdotters senaste bok Svårläst.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (51 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
