Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Böcker 2012-02-07 | Uppdaterad 2012-02-07
Det är en av samtidens stora knäckfrågor: Varför denna växande främlingsfientlighet? Efter Sd:s inträde i riksdagen, efter Frankrikes kollektiva utvisning av romer och framför allt efter dådet på Utöya i fjol fylls medieutrymmet med teorier.
Magnus Linton.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Magnus Linton
De hatade. Om radikalhögerns måltavlor.
Atlas
Det är en av samtidens stora knäckfrågor: Varför denna växande främlingsfientlighet? Efter Sd:s inträde i riksdagen, efter Frankrikes kollektiva utvisning av romer och framför allt efter dådet på Utöya i fjol fylls medieutrymmet med teorier.
En röst värd att lyssna på tillhör Magnus Linton, Augustprisnominerad journalist. Vare sig han debatterar Sydamerikas kokainodling och -handel (boken Cocaina) eller köttindustrin lyckas han grumla några av läsarens förutfattade åsikter.
I en kort, skissartad bok kallad De hatade gör Linton tre nedslag i den europeiska samtiden. Tre platser där extremhögerns hat har briserat.
Först i den ungerska byn Gyöngyöspata. Där engagerar det högerextrema partiet Jobbik - med platser i parlamentet och samarbete med regeringspartiet Fidesz - medborgargarden som patrullerar byn i uniform för att ”förhindra den romska kriminaliteten”. I Europa, här och nu. Scener som doftar trettiotal och som man inte trodde kunde inträffa igen. Vilket tycks vara en bra grogrund för att de faktiskt ska inträffa.
Bokens andra reportage kretsar kring högerpopulisten Geert Wilders, den nederländska politikens enfant terrible. Samme Wilders som kallat muslimer ”getknullare” och moskéer ”hatplats”. Det är fortfarande svårt att få ihop bilderna av det fria, öppna Nederländerna, med den förtryckande retorik som skänkt Wilders parti PVV röster.
Linton avslutar på Utöya. Där hatet mot ”mångkulturalismen” och ”landsförräderiet” fick sitt mest makabra uttryck. Att läsa om den där julidagen 2011 är lika plågsamt som allt annat som finns skrivet om Anders Behring Breivik. Lintons bok blir här mer en beskrivning av ett händelseförlopp än en analys.
Så vilken lärdom kan dras från dessa 150 sidor? Varför det uråldriga hatet mot romer i Ungern? Varför en högerpopulist i det toleranta Holland? Och varför, det mest omskakande av allt, en massaker på oskyldiga på en ö i norska skärgården?
Lintons bok är snabbt skriven, ska snarare fungera som något att samtala kring. Förklaringsmodeller får vi inte många (tur det, något sådant hade gjort mig misstänksam), men han nämner de ekonomiska problemen, de akterseglade samhällsgrupperna, känslan många bär på av att ha hamnat vid sidan om. Han prövar också teorin att populism snarare är europeisk regel än undantag. Att efterkrigstidens relativa lugn är en parentes.
Möjligen är det så. Frågan är så komplex att det bär mig emot att ha en definitiv åsikt. Men några teman i De hatade kommer jag att tänka vidare kring: Dels faran i att en medial och politisk elit bestämmer vilka åsikter man bör ha, oavsett vilka dessa åsikter är. Dels att det i Sverige idag finns en känsla av ovisshet, av att allt flyter. Förutsägbarheten har ersatts med osäkerhet. Det har inte mycket att göra med invandringen men kan för vissa förknippas med den. Därför rädsla, därför motvilja.
Samtalet går vidare.
Erik Hammar
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
