Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 19 jun 2013
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 19 jun 2013
Böcker 2012-06-12 | Uppdaterad 2012-06-12
Henrik Bromanders album kan till det yttre verka passa väl in i den generations produktion som dominerat svenska serier ett bra tag nu. Men en närmare titt på Bromanders sätt att berätta och på hans motiv visar en egensinnig begåvning som med små tekniska medel får mycket sagt.
Smålands mörker har den självbiografiska seriens välkända form, men är en roman på imponerande 620 sidor. Dessutom är det en roman med en huvudperson som inte är någon vanlig antihjälte. Erik Holmberg hamnar också snett, straffar ut sig från det stabila vardagskonventionella samhället och får under en fängelsevistelse anledning att ompröva sitt liv.
Men till skillnad från de närmast klichéartade figurer vars kontur kan tecknas med liknande komprimerade beskrivningar är Erik Holmberg ingen person som väcker läsarens sympati och övertygar om att han i grunden är en reko kille. Erik är elitistisk och hatisk och låter sin begåvning leda honom mot politiska ideologier långt ute på högerkanten. Greppet är beprövat inom skönlitteraturen, men seriekonsten har inte sett Bromanders slag av realistisk antihjälte utan har fått prova sin tolerans på Socker-Conny och Åke Jävel, gestalter som är larger than life och aldrig ger intryck av att de hör hemma i en svensk verklighet.
Fascismen är misskänd, säger Erik i det fanzine han ger ut och till de få vänner han pratar med i den förhatliga lilla småländska staden. Viljestyrka och handlingskraft är det enda som kan rädda samhället ur det moras som är samtiden. Våld är legitimt i försöken att väcka de värdefulla medborgarna till insikt genom radikala aktioner. Dessa kan mycket väl vara judar, invandrare och muslimer, så länge de också föraktar svaghet och den alldagliga konformismen. Och den starke ledaren är den gestalt som drömmen om den nya staten skall föda.
Romanfiguren Erik Holmberg ges en utförlig, detaljrik historia, han framstår inte som en knäppgök och inte som en pappfigur till exempel på hur lätt unga människor blir förledda. Erik väljer själv sin väg, det finns faktorer som pressar honom utåt kanten men han kan inte sägas vara ett offer för omständigheterna.
Lyckas då Henrik Bromander göra honom, sin huvudperson, trovärdig? Ja, i hög grad, även om pusselbitar saknas. Och han visar också, utan moraliserande tonfall, att en människa inte går att reducera till sina åsikter i en uppsättning frågor och att vi kan känna samtidig medkänsla med och oförståelse för vår nästa.
Tydligast visar för mig Bromander, i sin skildring av hur Erik i fängelset modifierar sin aggressiva inställning och slutar som något av en pacifist, hur det upphettade politiska språket leder till en våldsfascination som egentligen ligger bortom ideologierna eller också förenar dem. Insikten om att ytterändarna av den traditionella höger-vänsterskalan inte ligger långt från varandra är inte ny, men det är oväntat att återfinna den i serieform.
Det finns några mycket mörka stråk i Henrik Bromanders roman. Det finns ett stort, desperat allvar bakom beskrivningen av en ung man som alltför många hade kunnat bli, och det ligger en respektingivande oräddhet över sättet att berätta hans historia.
Erik väljer själv sin väg, det finns faktorer som pressar honom utåt kanten men han kan inte sägas vara ett offer för omständigheterna.
Jonas Ellerström
Läs också: Henrik Bromander: Hur vi ser på varandra (2005), Henry Scott Stokes: The life and death of Yukio Mishima (1974) och Walter Laqueur: Fascism – past, present, future (1996).
På smp.se kan läsarna genom läsarkommentarer tycka till i de flesta frågor, både om det som finns på sajten och sådant som engagerar i nyheter och reportage. Smp.se:s ansvarige utgivare har juridiskt ansvar för innehållet i kommentarerna. Därför kommer vi ta bort kommentarer som bryter mot våra regler, kommentarer kan raderas, helt eller delvis. smp.se kan också välja att stänga av möjligheten att kommentera vissa artiklar.
Så här vill vi att det ska fungera:
* Vi ser helst att inläggen undertecknas med ditt namn.
* Vi värdesätter snabba och raka inlägg, därför får kommentarer till artiklar max vara 700 tecken.
* Ditt inlägg ska ha en vänlig, civiliserad ton och hålla sig till ämnet.
* Debattspråket är svenska.
* Länkar och bilder accepteras, men leder de till olämpligt eller ovidkommande innehåll plockas de bort.
* Din kommentar kan komma att användas i andra sammanhang på smp.se eller i papperstidningen.
Det här vill vi slippa:
* Inlägg som kränker andra personer. Respektera andras uppfattning.
* Kommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget.
* Stötande uppförande som obscena ord eller sexistiska yttranden.
* Inlägg som är obegripliga eller av nonsenskaraktär.
* Hot, trakasserier eller lögner.
* Utpekande av andra personer som brottslingar.
* Uppmaningar till brottslig verksamhet.
* Kommersiella budskap. Vill ni annonsera, ta kontakt med vår annonsavdelning.
* Material som skyddas av upphovsrättslagen. Du får alltså bara bidra med sådant som du själv har skrivit, har upphovsrätten till eller fått tillstånd att publicera.
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
