Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Böcker 2009-04-16 | Uppdaterad 2009-04-16
Ja, han skriver pjäser också. Nu ges sex av dem ut i en snygg, gul volym med författarnamn och titel i tjockt svart. Som om vi riskerar att glömma att det är Ulf Lundell som skrivit. När samtliga sex pjäser kretsar kring en 55-nånting musiker/författare/dramatiker. En Gunnar i "Kejsardyk", en Reino i "Offpist", en Henrik i "Como", en Mack i "Oriental".
Liksom i de senare romanerna dominerar en uppsättning teman vi kan kalla "de Lundellska besvärjelserna": Vart tog livet vägen? Vad hände med glöden, äventyret? Vad är egentligen kärleken, drömmen som inte höll och hur kan man leva med en annan när man ständigt längtar till skrivmaskinens ensamhet? Och därtill det flydda folkhemmet, saknaden efter något som är genuint och på riktigt. (Ruth till Mack i "Oriental": "du som har skrivit så nostalgiskt och förskönande om folkhemmet".)
Jag tycker särskilt om "Kejsardyk", en mild uppgörelse mellan två ungdomsvänner på en badstrand i september. I centrum står ett traumatiskt ungdomsminne, och texten utvecklas till en studie i två diametralt olika sätt att hantera minnen på.
"Offpist", som var aktuell för Stockholms stadsteater men aldrig spelades, är det mest ambitiösa dramat. Historiens motor heter Andrea, en aggressiv, labil 49-åring som plågas av minnet av en son som dog i tsunamin. Hon inleder ett förhållande med en snowboardåkare i sonens ålder, en relation som både är omvårdande och manipulativ. Med en stor dos aggressivt sex.
Just karaktärernas syn på sex är intressant. Ibland, som mellan Andrea och hennes före detta man Reino, används sex som maktspel. I fallet Henrik, en åldrad dramatiker i pjäsen "Como", är sex ett plågsamt krav. Henrik är rädd att hans unga flickvän Clara vill ha mer än han själv.
"Och sex... Hur ska vi få det att gå ihop?"
I samma pjäs utbrister den maniske, och oerhört komiske, Ruben:
"Jag har aldrig förstått mej på det stora med sex. Kvinnan är den största illusionen. Sex är den största idiotin."
Men aldrig sex som ömhet, närhet. Ömhet finns det överhuvudtaget ont om i "6 pjäser". Samtliga karaktärer, jag räknar till sexton bärande roller, är utslängda i ett liv som de krampaktigt kämpar för att få rätsida på. Nåden är nån annanstans. Om de inte är unga vill säga, då tycks allt landa på rätt av sig själv.
Ulf Lundell har alltid varit duktig på dialog, speciellt när den hålls kort och rapp. Det är realistiskt, rytmiskt, avvaktande och aggressivt om vartannat. Nästa gång önskar jag bara att han skriver om något helt främmande. Ett drama på en företagskonferens, eller en komedi med tre tjugoåringar i rollerna.
Bara som experiment, ett sätt att fly ut ur den egna mallen.
Erik Hammar



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA