Böcker 2011-04-05 | Uppdaterad 2011-04-05
Vad är det för speciellt med Tomas Tranströmers poesi som gör den så älskad, inte bara i vårt land utan världen runt?
Vad är det för speciellt med Tomas Tranströmers poesi som gör den så älskad, inte bara i vårt land utan världen runt? Med den frågan inleder litteraturhistorikern Staffan Bergsten sitt diktarporträtt. Två mycket vackra volymer finns nu tillgängliga: Tomas Tranströmer Ett diktarporträtt, och nytryck av Tranströmers poetiska verk: Dikter och prosa 1954-2004. Hur mycket som finns utöver denna förhållandevis sparsmakade produktion är ännu inte åskådliggjort, och förutom sådant material som finns på Kungliga bibliotekets arkiv, finns i det Tranströmerska hemmet värdefulla anteckningar och utkast för en framtida litteraturforskning.
Medan Tranströmer själv citeras: Man behöver inte veta något om en författare för att läsa honom, frågar sig Staffan Bergsten hur man skriver en biografi över en person som alltid varit så mån om att skydda sitt privatliv? Och hur talar man med en person som efter slaganfallet 1990 bara kan uttrycka sig med enstaka ord? Ganska knivigt, men inte för inte fick väl Bergsten uppdraget att skriva - inte en biografi understryker han - men ett porträtt inför att diktaren fyller 80. De känner ju varandra sedan tidigare. Men porträttet blir till främst inifrån dikten. Vid läsningen av det här luftigt satta, pedagogiskt utförda och ledigt skrivna porträttet kommer en fundering: hur hade urvalet sett ut om någon, mera obekant person för Tranströmer skrivit boken? Antagligen hade den då inte blivit skriven. De är nästan jämngamla, de har umgåtts familjevis, men upprinnelsen till att de båda lärde känna varandra var att Bergsten anlitade Tomas Tranströmer för en kurs i kreativt skrivande i Uppsala på 1970-talet. Nu till mer väsentliga saker!
Porträttboken med tillhörande verksamling (mer om den boken den 14 april inför födelsedagen) är ett lyckosamt par. Det är fint inbundet, påkostat och vackert och jag vill därför för ovanlighetens skull också nämna formgivaren: Nina Ulmaja: gratulerar! Alltför sällan ges i recensioner tid att tala formgivning men här vill man bara säga att allt är en lyckad resa, utifrån det jag ser och förnimmer: En trygg, kunnig och hederlig docenthand (Bergstens) lotsar tematiskt och med känslig närläsningsförmåga genom tranströmerska kännemärken: det fenomenala bildspråket, det gåtfulla och outsagda i dikten, det som oftast handlar om en autentisk upplevelse som får en verkligare, (min anmärkning) djupare innebörd med diktens språk. Bergsten rör sig i kronologisk ordning från det personliga, så pass personligt diktaren låter honom komma, från barndom och uppväxt, yrke - poet och psykolog - Runmarö, alla resor ut i världen och det dilemma som Tranströmer hamnade i som icke-politisk poet när en vänstervåg drog genom landet och BLM. Det poetiska hantverket ägnas en utförlig och illustrativ genomgång.
Många trodde att Tranströmer skrev på fri vers, men en hel del av hans dikter bygger på strängt stavelseberäknade versmått, så som saphisk vers, blankvers eller rent av knittel. Det där är intressant fördjupning om man är lagd åt det; intressantare är kanske de utsnitt i texten som behandlar Tranströmers förmåga att uttrycka det paranormala, öververkliga i dikten och hur det kommit till uttryck i hans egna upplevelser. Själv tycker jag, som vanligt, höll jag på att säga, att en viss akademisk ängslighet, vilar över närmandet till detta andra. Det som kanske är själva gåtan! Och som ivrigt söks för att formulera en begriplighet. Annars kan jag bara buga för boken.
Här finns en del opublicerat material som lyser upp diktarporträttet, ibland lyser mörkret fram och lägger till en viktig kontur till en av vår tids mest hyllade, lästa, enkla och samtidigt gåtfulla poet, här och i hela den vida världen. Det finns troligen ingen mer nutida översatt poet än Tomas Tranströmer.
Bland det fina i kråksången här är att Bergstens analyser har ett extra sidnummer så att man snabbt kan slå upp hela dikten i den andra utgåvan med dikter och prosa. Man vill också nämna en annan person i sammanhanget: bibliotikarie Lennart Karlström, vars bibliografier enligt porträttören underlättat mycket under arbetet.
En tredje del är på väg och man kan till slut bara konstatera att Tranströmer kommer hålla forskningen sysselsatt.
TINA PERSSON



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (46 ST.)
ANNONSERA