Böcker 2010-02-09 | Uppdaterad 2010-02-09
När Virginia Woolfs andra roman, Natt och dag från1919, för en handfull år sedan presenterades på svenska i Maria Ekmans översättning, fick vi möjlighet att stifta bekantskap med den kanske allra främsta engelska 1900-talsförfattaren innan hon blev den berättartekniska modernist som gått till litteraturhistorien med mästerverk som Mot fyren, Mrs Dalloway och Vågorna. När samma Ekman nu tagit sig an Woolfs debutroman Resan ut (1915), och alltså begett sig till själva urkällorna, är det ändå en Woolf vi känner igen. Hennes experimentella stil, inte minst den virtuosa språkliga behandlingen av medvetandeströmmar och upplösta tidsbegrepp, är visserligen ännu inte utvecklade här. Men även om hon i båda dessa tidiga romaner snarare skriver i den realistiska 1800-talsromanens tradition (i en Jane Austens, George Eliots eller rentav Leo Tolstojs anda), anar man redan här hennes fantastiska förmåga att lika lyriskt som ironiskt beskriva miljöer och tränga in i sina gestalter.
I den melodramatiska utvecklingsromanen Resan ut får vi följa den unga oskuldsfulla kvinnan Rachel under en resa mot och längre vistelse i ett fiktivt sydamerikanskt land, där hon tillsammans med släktingar och en krets mer eller mindre aristokratiska brittiska landsmän lever sina dagar. I den här miljön, exotisk och underskön men också genomsyrad av de bördsstolta engelsmännens koloniala fantasier, neurotiska espri och högdragna förakt, utvecklar Rachel en allt djupare förståelse för livet och konsten, politiken och kärleken.
Persongalleriet utgör en värld Woolf känner utan och innan; själv var hon dotter till den på sin tid ryktbare kritikern och publicisten Sir Leslie Stephen och uppvuxen i ett högborgerligt litterärt och intellektuellt livaktigt hem i det fashionabla Kensington i sekelskiftets London. Den på en gång spirituella och högbrynta konvenansen utgör också romanens själva hjärtpunkt, där Woolf med psykologisk klarsyn redogör för de betydelsebärande samtalen och dialogerna, men i egenskap av allvetande författare också tränger in i de olika figurernas tankar, känslor och anfäktelser. Över lag kan man dela in romangestalternas ideologiska hemvist i de äldres försvar av den rådande politiska och sociala ordningen och de yngre medlemmarnas ifrågasättande av desamma och deras drivande lust att nå in till den ”sanna” människan genom demaskering och romantik och liberala idéer om en annan maktfördelning mellan människorna och mellan kvinna och man. Det rör sig alltså om samma motiv som Woolf med sitt litterära snille skulle komma att driva till perfektion i sitt fortsatta författarskap. Men redan här visar hon som sagt prov på en elegans och musikalitet i stilen (med hjälp av en tonsäker Maria Ekman) och en berättarteknisk hantverksskicklighet som gör att denna första roman är en läsupplevelse helt i egen rätt.
Martin Lagerholm



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (28 ST.)
ANNONSERA