Film 2010-02-26 | Uppdaterad 2010-02-26
I Love You Phillip Morris
Regi: John Requa och Glenn Ficarra
Med bland andra: Jim Carrey, Ewan McGregor, Rodrigo Santoro.
Visas på Filmstaden
Kanadensaren Jim Carrey visar åter igen att han har mycket mer än fysiskt skådespeleri, slapstick och ett formbart ansikte att ge sin publik. Hans filmkarriärs höjdpunkter är inte de hysteriska skratt- och flamsstunderna i Dum, dummare utan de filmer som blandar komedi med drama och allvar. Som Peggy Sue Got Married, Truman Show och Eternal Sunshine of The Spotless Mind. Verklighetsbaserade I Love You Phillip Morris fortsätter i den traditionen, under det lysande clownansiktet döljer sig svärta och smärta.
Regissörerna och manusförfattarna John Requa och Glenn Ficarra rivstartar sin mångfacetterade debutfilm med snabba klipp och ett högt tempo. De tvära kasten och många genrehoppen skulle kunna vara ett problem men duon väger upp spretigheten med en okuvlig lust att berätta.
När Steven Russel (Jim Carrey) får veta av sin familj att han är adopterad börjar hans strävan efter att vara perfekt. Han blir polis, spelar orgel i kyrkan, skaffar mönster-familj, lever den amerikanska drömmen helt enkelt. Efter en bilolycka ändras Stevens liv tvärt. Han klarar inte att hålla uppe sin fasad, kommer ut som homosexuell och gör allt för att ta igen sina förlorade år. Han lever ett utsvävande snabbt liv som han håller igång genom att bli en fullfjädrad bedragare och beräknande psykopat. Fasaden spricker och han skickas i fängelse.
Där träffar
han Phillip Morris (Ewan McGregor) som blir hans stora kärlek och egentligen enda drivkraft i livet. Morris är Russels motpol, timid och naiv. Det är deras relation som är navet i berättelsen, deras eviga strävan efter att vara tillsammans i en värld som blir allt svårare att tackla.
Oväntade vändningar och svärtan gör I Love You Phillip Morris intressant. Tempot är som sagt högt och Carrey är i högform, han gillar den här typen av frustande frenetiska roller. Han lyckas ge både djup och nyans åt sin gestalt, han är rolig, visst, men också allvarlig och begrundande, det är de mörkaste och mest osympatiska dragen som han lyckas bäst med att återge. Han är i full kontroll, till skillnad från sin rollfigur.
Jonas Henningsson
Jonas Henningsson



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (51 ST.)
ANNONSERA