lördag 04 februari 2012
lördag 04 februari 2012
Galej 2009-10-29 | Uppdaterad 2009-10-29
I dag släpper de sin debutskiva och firar på Strand i Stockholm. Vi åkte med Blända längs med busslinje 331 och mindes ända ut till Fröseke och tillbaka.
Blända: Magnus, Johan och Christoffer.
Blända
Består av: Magnus Josefsson (sång, gitarr, cittra, bas, kör), Johan Lejmark (bas, munspel, cittra), Christoffer Schlee (gitarr, piano, bas). Fram till skivan var Fredrik Björling fast trummis. Nu spelar oftast Marcus Rostedt trummor med dem men på spelningen på Stallarna i Växjö i fredags var det Mikael Norstedt som satt bakom trummorna. Live brukar också Henrik Blomkvist finnas med på percussion. Andra gäster på skivan är Ulf Stureson, Tiaz Gustafsson, Tove Leander, Christoffer Gunrup och Alf.
Aktuella: Släpper i dag sin debut-skiva Minnesmissbruk på Fashionpolice records, en skiva som fått fina recensioner i flera tidningar. Firar med releaseparty på Strand i Stockholm. Spelade på Slottsstallarna i Växjö förra fredagen.
Bor: Magnus och Christoffer bor i Stockholm. Johan bor i Kalmar. Magnus och Johan är uppväxta i Fröseke, Christoffer i Alstermo.
Mer: på myspace.com/blandaband
– Jag hade en vision som jag skrev ner – och det är ju i sig fruktansvärt stört – men det var att det bara skulle vara stränginstrument. Gitarr, mandolin, banjo, cittra. Det skulle vara lite medeltid. Och jag tänkte musikanter. Jag ville spela med folk som kan spela. Jag är trött på punkgrejen, säger Magnus Josefsson.
Vi sitter i matsalen på Villa Vik i Sandsbro och käkar lunch. Smålandsposten och tre fjärdedelar av Blända, eller egentligen hela Blända eftersom trummisen Fredrik Björling (också i The Guild och Dungen) precis flyttat till England och trummisposten är halvt vakant.
Magnus Josefsson är Bländas låtskrivare, producent och sångare. Med sig har han Johan Lejmark, bundsförvant sedan barndomen, Frösekefrände, teaterkompanjon och bandmate, och så Christoffer Schlee, "en musikalisk stormakt" enligt Magnus Josefsson. Trots att han är från grannsamhället Alstermo. Det var ju så, berättar Magnus, att Fröseke fick sig en känga av Lenhovda, Älghult och Alstermo i skolan.
– Och så är Christoffer två år yngre än jag. Vi visste vem han var men kände inte varandra.
Men det var just när de lärde känna varandra för några år sedan, utifrån sin gemensamma Uppvidingebakgrund och sitt gemensamma musikintresse, som Blända föddes. Magnus hade nyligen slutat i Mollgan, som gjorde "extremt dålig disco på svenska", flyttat till Stockholm för att jobba som ljudtekniker på Fashionpolice studios och börjat skriva ny musik.
– Jag hittade på nya sånger, som var tillbakablickande, därav titeln på vår skiva, Minnesmissbruk, säger Magnus.
I det att blicka tillbaka kom också tankar på barndom och på uppväxten i Uppvidinge, i Fröseke, så långt bort i Kronobergs län man kan komma. Det blev låtar som så småningom fick titlar som Uppvidinge härad, Buss 331 (bussen mellan Växjö och Fröseke) och Kronofors grässavann (Kronofors är ett annat ord för Fröseke).
I sitt nya projekt ville Magnus gärna ha med Christoffer. Att få med Johan kändes också naturligt, med deras gemensamma historia både socialt och musikaliskt. Bland annat spelade Johan och Magnus tillsammans i Eldkvarnrockande Varmvatten på 1990-talet.
– Blända bildades kan man säga en blöt natt i Kalmar, där Johan bor, för snart två år sedan. Jag hamnade i fyllecell och Christoffer hittade inte hem, säger Magnus.
Men de hittade varandra. Och i Magnus nya jobb på studion i Stockholm träffade han också många andra musiker som gled in i projektet. Fredrik Björling blev fast trummis i Blända och många av de andra hörs som gäster på skivan eller är med som mixare och producenter. Det handlar om Alf, Tiaz från Dungen, Mattias Glavå, Ulf Stureson, Tove Leander, Christoffer Gunrup från The Amazing och så vidare.
Magnus pratar om alla som gubbar och gummor och det handlar inte om de mest stajlade i Sveriges musikliv. Det handlar om den vrån där vildvuxna skägg, second hand-kläder, psykedeliska toner, egensinnig folkmusik och otrendig retro härskar. Osminkad, ärlig, rotsig men ändå vrång och utforskande musik. Som Dungen, som fick världserkännande för sin psykrock med folkinslag – med svensk text. Gustav Ejstes, som leder Dungen, bor också av och till just i Alstermo.
– Det är väl inget speciellt med Fröseke och Alstermo, säger Magnus, samtidigt som han också pratar om granskogen, om det öde i att tar en och en halv timme att ta bussen till civilisationen i Växjö – Norrlandsavstånd trots att vi är i södra Sverige. När vi senare åker ut mot Fröseke kommer också mystiken in. Och hatkärleken till hembygden. Om att växa upp som en outsider i ett litet samhälle och vad det gör med en.
Magnus ursprungliga manifest för bandet – med bara stränginstrument och medeltidskänsla – förändrades förstås. Blända är ett ganska rakt-på-rockband med mycket 60- och 70-talsinfluenser, men lyssnar man noga kan man höra vad Magnus menade. Man hör att den akustiska gitarren möter den elektriska som möter fiolen, man hör spelmanskänslan. Man hör allmogen från förr flyta in i psykedelisk rock och i hittiga popmelodier.
– Vi vill förtydliga att vi inte är något retroband. Vi vill blicka framåt, säger Magnus.
– Men vi gör gubbig pop, det sa jag i alla fall häromdagen, säger Christoffer.
– Vi hoppas att vi attraherar de som är musikintresserade, även om vi gärna vill nå ut till alla, säger Magnus.
– Ja, det vore härligt om svenska folket hade fredagsmys med Blända i bakgrunden, säger Johan.
Nyss berättade han hur mycket han avskyr ordet "fredagsmys" som invaderat vårt språkbruk. "Men jag har inget emot företeelsen. Så länge man inte har fredagsmys till Idol."
Vi går ut mot bilen för att ge oss ut på en roadtrip åt nordöst. Vi har bestämt att vi ska åka i buss 331:s fotspår hela vägen ut till Fröseke för att ta bilder på brottsplatsen.
Ut genom grå dimmig Växjöförort, ut på riktiga landet. Vi pratar om Björn Olsson som mixat flera spår på skivan. Magnus härmar hans göteborgska och beskriver honom som extremt fritänkande inom ljudtekniken. Vi lyssnar förstås på Bländas purfärska debutalbum Minnesmissbruk och Magnus berättar att det är hans syster som sjunger på flera av låtarna och att hans pappa, som förr spelade i Lars-Kenneths orkester, står för dragspelet i avslutande Kronofors grässavann. Vi blickar ut över ett landskap som är sådär lugnande det bara kan vara en vindstilla, mulen dag i slutet av oktober, när träden lyser brandgula mot det brungrå. Ju längre ut, desto mer Dalarnafeeling blir det. Vi hittar folkmusiken utanför bilrutan.
– Där ligger Vidingegården! Den är till salu. Den skulle man köpa och göra studio och bo i, säger Magnus.
Vi passerar Lenhovda och Älghult med högstadieskolan de gått i alla tre. Vägarna slingrar sig fram till Alstermo, med sina "main streets whitewashed windows and vacant stores", som Bruce Springsteen sjunger i My hometown. Magnus, Johan och Christoffer pekar ut var blomsteraffären och Hjärtefröjd (affären där man kunde köpa suddgummin och penntroll) låg och att det i Konsum numera är en loppis som vi måste gå in i. Magnus och Johan förlorar sig i en jordglob medan Christoffer fingrar på ett ex av Fettpärlan. Slutligen bestämmer sig Christoffer för en vandringsstav i trä. Resten av resan cirklar kring den stora staken, som de gärna kallar den, som tar lite för stor plats i baksätet.
Vi åker förbi huset där Christoffer bodde. Vackert vid Alsterån. Vi förlorar oss i glädjen att paddla kanot och i hur fantastiskt blank vattenytan är denna blekgrå höstdag. Så blank att träden speglas overkligt exakt i vattnet.
Ju mer vi närmar oss Fröseke, desto mer sänker sig mystiken. Vi går into the mystic. Dimmorna tätnar och vi åker förbi ett hus där det spökar. Magnus berättar historier om ställen där människor ska ha dränkt sig och fått ån att konstra och göra märkliga saker.
– Och där är bygdegården där jag hade 30-årsfest! säger Magnus.
När vi passerar Frösekeskylten häller regnet ner. Vi svänger direkt ner till möbelfabriken, för den bländande miljön och för att det var här som Magnus och Johan hade sin första replokal.
– Det har alltid varit lätt att hitta någonstans att repa, säger Johan.
Vi återkommer till det där med att outsiders i Fröseke.
– Det kan man väl lugnt säga att vi var, säger Magnus.
Och det är klart. Två killar som sätter upp Bellmanpjäser som tioåringar. Går vidare med ett drama om Gustav III. Startar ett antikvariat i garaget och bildar band på mellanstadiet och spelar, spelar, spelar. Inte precis som alla i Fröseke, kan man tänka.
– Jag har alltid haft svårt att leva i nuet. Det är mycket begärt tycker jag. Jag är alltid sådär 10–20 år efter. Det tog jättelång tid för mig att fatta Nirvana och så, säger Magnus.
– Just nu håller du på att upptäcka Rederiet!, säger Johan.
Så att göra sånger som blickar tillbaka känns väldigt Magnus Josefssonskt.
Vi kommer till affären i Fröseke och busshållplatsen med det klassiska numret 331. Bussen som gick hela vägen in till Växjö. Johan pekar på huset där hans mamma bor, vi åker förbi huset där Magnus föräldrar bodde, den lilla röda träkyrkan där han döptes och passerar ängar med får och hästar. Vi kommer fram till Uvasjön där lågstadieskolan ligger bredvid Folkets hus och dansbanan där Magnus och Johan uppträdde live första gången.
De tittar med ganska tom blick på skolan.
– Vi höll en extremt låg profil i skolan, säger Magnus.
I Uppvidinge härad sjunger han "mobbade barn från grannbyn" och "jag saknar nån att förstå mig på".
Senare på kvällen är scenen utbytt. Blända spelar på ett överförfriskat och överfullt Slottsstallarna. Jag funderar över hur den finurliga småländska popen ska tas emot, men det fungerar förvånansvärt bra. Mycket beroende på att det live är råare med ett stenhårt sväng och organisk dynamik mellan gitarrerna à la Television över en tajt grund av bas, trummor och percussion.
Vill världen väl når Blända utanför Uppvidinge härads gränser.
MAGNUS ÄR BÄST OCH HAN ÄR FAKTISKT MIN MORBROR.
Jag tror på Blända, det är ett bra band med härlig musik på svenska!!
Bästa bandet här i skogarna.
Galej är Smålandspostens nöjesbilaga. Vi guidar dig genom hela länets nöjes- och kulturliv och skriver om alltifrån barliv, bartenders och baristor till film, teater och konst. Och om aktuella artister förstås.
Kristina Bingström , redaktör, 0470-77 06 27
Kontaktinformation Galej
galej@smp.se
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (55 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
