Musik 2010-08-27 | Uppdaterad 2010-08-27
Det var ett taggat Khoma som mötte Växjöpubliken på Kafé De Luxe i torsdags.
– Grymt! Det är inte mycket plats här, det är bara en tidsfråga innan vi börjar kramas, sa Jan Jämte.
När konserten inleds med Army of one, från Umeåbandets senaste album A Final Storm, står sångarens toviga hår fortfarande uppåt. Det dröjer inte länge förrän han ser ut att ha kommit ut ur duschen.
Frontmannens intensiva scennärvaro gör Khoma mer dynamiska live än på skiva.
Och kvällens set är välkomponerat. Just när man känner att en tempohöjare vore på sin plats skapar de kontrast genom att istället sänka det ytterligare med den balladliknande Hyena, från förra albumet The Second Wave. När sedan Osiris kommer, två låtar senare, känns det som en helt ny växel. Då rör sig Khoma ändå inom extremt snäva ramar, där det aldrig går särskilt fort.
- Vi har fått en väldigt heterogen publik, sa Jan Jämte när jag pratade med honom förra veckan.
Och en kvalitet i Khomas progressiva alt-metal är just att man kan närma sig den från helt olika håll; tilltalas av det melankoliska i den ljusa nakna rösten, bandets brutala sound eller det suggestiva flöde som de svårgripbara och refränglösa låtarna är.
Det var bara en tidsfråga. I In it for fighting, senaste singeln, kan Jan Jämte inte låta bli att hoppa ut i publiken.
Och när One of us must hang rundat av vill både publik och band fortsätta ett tag till. Men basvikarien, som hoppat in eftersom den ordinarie är på begravning, har inte lärt sig fler låtar och det blir därför inga extranummer, förklarar Jämte.
- Men det var sjukt bra i kväll.
Bara att instämma.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (51 ST.)
ANNONSERA