Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Musik 2009-03-17 | Uppdaterad 2009-03-18
Det måste kännas speciellt att stå på scenen och höra publiken sjunga med i låtar som var stora på 60-talet.
För när Sven-Erik Magnusson och hans femmannaband först bjuder på finstämd akustisk musik och sedan rockar till det rejält efter pausen rycks alla med.
Det är definitivt det bestående intrycket från tisdagskvällens framträdande i den fullsatta Christina Nilsson-salen i Växjö konserthus.
Efter 53 år som musikant kan Sven-Erik Magnusson hantera sin publik.
Han börjar med att sjunga om Nio liv och fortsätter med Lika ung.
Och visst gick mångas tankar till ungdomsåren när låtar som Te dans med Karlstadtöserna och Fröken fräken spelades upp.
Det var också litet speciellt att lyssna till en akustisk version av Två mörka ögon liksom till den svenska versionen av Johnny Cash finstämda Streets of Laredo.
Givetvis missade Sven-Erik Magnusson heller inte att dra ett medley av Sven Ingvars-klassiker.
Från Vid din sida och fram till avslutande Kristina från Vilhelmina blev det totalt tio låtar.
En annan Sven-Ingvars-klassiker är förstås spelningen på Hultsfreds-festivalen i början av 1990-talet.
Sällan har man hört en mer upprockad version av Jag ringer på fredag än den som Sven Ingvars spelade i går.
Det var också rejält tryck i klassiska Torparvisan, som enligt Sven-Erik Magnusson var världens första riktiga rocklåt. Och som den framfördes i går är det svårt att anmäla någon avvikande åsikt.
Tre extralåtar blev det också, bland annat Börja om från början.
Och av spelglädjen att döma hade Sven-Erik Magnusson och orkestern i går lika roligt som i ungdomens år.
Att associera detta med rock är som att svära i kyrkan.
Nu kastar jag min hörapparat i soporna!
Så jävla bra, länge leve sven-ingvars.
O du Dalle, smaken är som baken: delad.
Härliga Sven-Ingvars ... hoppas ni kommer åter till Växjö... Kan hända att vi nästa gång får göra plats för " våra rullatorer" om det skall dröja ett antal år innan ni kommer tillbaka, För ni lever ju kvar i våra för alltid
Bara undrar...
Så trevligt har jag inte haft på länge. Helt underbart framträdande av rockgubbarna!
Men varför måste det alltid finnas sån bittherhet hos vissa. Dom måste må väldigt dåligt själva, eftersom dom inte kan låta andra vara glada o lyckliga. skärp er! Är det rock i våra öron kan det väl få vara så. Puss på er



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA