Konst 2010-02-18 | Uppdaterad 2010-02-18
Två utställningar med egna titlar har idag vernissage på Växjö konsthall Wild flowers och Fördjupningar. Måleri och skulptur sida vid sida. Men verken av Alba S. Enström och Karin Lindblom har så många beröringspunkter att det i själva verket känns som en enda helgjuten utställning. De båda konstnärerna hade tidigare inte hört talas om varandra, men när de nu sammanförts har det blivit en fullträff.
Det var länge sedan det visades måleri just på konsthallen. Alba S. Enström är en svenskfödd konstnär som sedan drygt tjugo år är bosatt och verksam i Köpenhamn. Här kan man verkligen tala om måleri. Det är expressivt, ibland nästan maniskt, och har en viss touch av naivism. Vissa gånger tangerar han faktiskt det banala, men styr skickligt undan i sista stund. Bilderna är snabbt ihopkomna och de bär tydliga spår av hastigheten. Farten sitter liksom kvar i motiven, ingenting tycks egentligen stå stilla. Inte ens ett stilleben som Yesterdays flowers håller sig lugnt, utan motivets blomsterkvast formligen exploderar som en fyrverkeripjäs på akvarellpapperet.
I jämförelse med Enströms målningar är det lätt att se Karin Lindbergs skulpturala objekt som ett rent motsatsförhållande. De är lugnet självt. Svalt vita med mjukt böljande former och helt avskalade intrycksmässigt. De skvallrar om en långsam arbetsprocess där ett målmedvetet sökande till slut leder fram till den perfekta formen. Fokus ligger helt på de fördjupningar som hon modellerar fram, antingen som rundade håligheter eller som fåror med vassa sårkanter. De fristående objekten heter Kärl, och är just det. Tunna som äggskal, som en slags kokonger som just släppt ifrån sig ett levande väsen.
Trots det kliniskt minimalistiska materialet så känns föremålen varma och inbjudande, lockande att känna på och röra vid. Som hud. För de är verkligen kroppsliga, dessa veck, fåror, gropar och åsar. Kroppsliga på ett sensuellt sätt, utan att egentligen göra några erotiska antydningar.
Inte hellar Enströms målningar gör några direkta ekivoka anspelningar, vilket annars kan vara ett kännetecken för hans bilder. De riktigt provocerande motiven finns inte med här. På gott och ont så är det ganska snällt överlag. Men oavsett hur omaka de fräsiga målningarna och de meditativa objekten verkar så trivs de mycket bra ihop. Överraskande bra. Det märks inte minst i den diptyk som skapats i entréns fond, av Enströms målning Back to the Jungle och Lindbloms små kvadratiska Fördjupningar. De senare har hängts symmetriskt så att de ytmässigt bildar samma ram som målningen. Här möts den sprittande livsglädjen och det sensuella lugnet i en dialog som är talande för hela utställningen. Båda konstnärsskapen handlar mycket om kärlek, både som känslostormande passion och som stilla beundran. Det är mycket fint att de har fått mötas här i Växjö.
Thomas Lissing



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (51 ST.)
ANNONSERA