Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Konst 2010-06-04 | Uppdaterad 2010-06-04
Utställningen heter Samhället som tanke, visar flaggor och varumärken, men Kristina Müntzing vill inte kalla sig en politisk konstnär. Men ändå, när hon berättar om sitt arbete så är det just - politik.
Är du rädd för det ordet, politik?
– Hm, ja kanske. Politik låter så... säger hon och viftar yvigt med armarna.
– Men jo, det är klart att det handlar om politik fast mer på en vardaglig nivå. De små valen vi gör som påverkar vilket samhälle vi får. Vad vi väljer att handla, vart vi väljer att resa, att bo.
I konsthallen ligger stora kuber, 1 x 1 meter, svart och vita med tydliga symboler och varumärken tryckta på.
– Det är ju förenklat, såklart. Meningen är att man ska bygga sin egen stad, och att man måste hjälpas åt, kuberna är otympliga, för stora för att kunna flytta själv.
Kristina Müntzing pratar om att man inte alltid måste förstå, det räcker bra med att känna något, att få en upplevelse.
Hon ställer ut tillsammans med sin man Kalle Brolin, som bland annat visar filmer. Men han är inte kvar i Växjö utan har rest vidare till en annan vernissage han har samtidigt. Just reser, det gör de båda mycket. De har rest tillsammans länge och mycket och jobbar båda med skillnader länder emellan, ekonomiska, kulturella.
– 2001–2002 var det en enorm ekonomisk kris i Argentina. Valutan devalverades blixtsnabbt. Vår kompis där - och väldigt många andra - kunde inte betala hyran och blev utsparkade från sina bostäder. Folk bodde i parkerna, släpade med sig sina möbler och försökte skapa någon slags trygghet där. Ungefär samtidigt var jag inbjuden till en skulpturutställning i en park i Norge. Det var så tjusigt, man göt i marmor och lade produktionen i Kina. Det drabbade mig hur olika man använde det offentliga rummet, som parker. I Buenos Aires som tillflykt och tillfällig bostad. I Norge åt man glass och tittade lite på konst.
Ur detta kom verket To: From: med möbler i plywood och intarsia i masonit, ett högst medvetet val att välja "låga material" till en teknik som vanligtvis utförs i ädelträ. Objekten står tvärs över gatan, utanför biblioteket.
– Tyvärr är de fastmonterade, jag gillar bättre när folk kan flytta runt möblerna, använda konstverket och kanske sätta sig med näsan i solen.
fantastisk utställning, jag har sällan sett något så knockande - mer sånt konsthallen!!!!!!



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (46 ST.)
ANNONSERA