• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Den stofila livsstilens fanbärare

Kultur 2007-07-03 | Uppdaterad 2007-10-05

Kapten Stofil.

Serietecknaren Joakim Lindengren i sitt arbetsrum i hemmet i Göteborg. Foto: Anton Hedberg

Nordostpassagen, Göteborg.
Ett gigantiskt bostadskomplex i betong nära Slottsskogen. Gråa breda lägenhetslimpor i sann öststatstil som breder ut sig på sluttningarna mellan Masthugget och Linnéstan.
På nedre botten, dörren bredvid soprummet, sitter en av Sveriges mest bakåtsträvande serietecknare, med ett ålderdomshem som närmsta granne - det perfekta läget.
Pipröken ligger tät som på en östtysk 1970-tals bordell. Rummet på kanske åtta kvadrat är fyllt från golv till tak med en vild blandning av saker som hör hemma hos cykelreparatörer, elfirmor, ett möbelsnickeri, antikaffärer loppmarknader och tidningsredaktioner. Parkerad på en snurrstol i detta kontrollerade kaos sitter Joakim Lindengren. Med brylcrême i håret, beige skjorta och ett par
beiga byxor försedda med ett par rejäla hängslen från motorsågstillverkaren Husqvarna. Han är en av landets mest produktiva serietecknare. Sedan debuten 1986 med samlingsalbumet Tungt kylskåp har han gett ut drygt 16 egna album på vitt varierade teman.

Lindengren gjorde sig först och främst känd som den store infantilisten, serieskaparen med en förkärlek för humor långt under bältet. Titlar som Krystmarodören, Brun utan tvål och Kung kisstanks hämnd skvallrar en del om innehållet, även om titeln bajsfursten enligt Lindengren själv gav en lite för ensidig beskrivning av hans person. Han titulerar sig illustratör - det är så han tjänar sina pengar - men egentligen är han utbildad skulptör på Konstfack i Stockholm. En karriär som han aldrig säger sig ha valt bort, det bara blev så att han blev illustratör i stället.
- Fast jag har faktiskt gjort en offentlig utsmyckning. Den finns på en rastplats vid Vättern, i närheten av Askersund.

Mest uppskattad är han dock som skapare av Kapten Stofil - den enda superhjälten någonsin från Göteborg, en hedersknyffel som håller stånd mot allehanda nymodigheter, falsarium och allmän framtidshysteri. En gråsosse i sina bästa år med tillräckligt konservativa åsikter för att trendnissar och reklammakare skall frysa till is när de hör hans namn. Idén föddes i början av 1990-talet när han och kollegan David Nessle satt och diskuterade stofilens egenskaper och karaktärsdrag. Vad är en stofil? Vad gör en stofil? Hur ser en stofil ut? Samtidigt diskuterade de båda, på äkta stofilmanér, hur förtjusta de alltid varit i sin barndoms gamla seriehjältar: Stålmannen, Spindelmannen och Läderlappen - kunde man kanske kombinera deras egenskaper med stofilens? Lindengren skissade upp ett pilotavsnitt som blev så bra att serien kom att bli verklighet, först som enstaka gästspel i allehanda publikationer, men senare också som egen serietidning.

25 tidningar har det blivit än så länge, nummer 26 ligger i tryckpressarna och nyligen släpptes också ett album med de 16 första äventyren i inbunden form. Kapten Stofil löser mysteriet med Geezer Butlers kalsonger, kämpar mot impen från den nollåttonde dimensionen, han går på de döda fiskarnas midnattsmässa i Feskekörka i Göteborg, slåss mot Galne Gunnar och kämpar i en rafflande batalj med fiskpinnemiljonären Fishfinger.
Vinsten i företaget Kapten Stofil är obefintlig, men Lindengren kämpar träget vidare med sin stora passion. Joakim Lindengren sköter i dag större delen av distributionen själv, med viss hjälp av sin fru som han anställt på deltid för "en pinsamt liten summa pengar".
Serierna är ofta pastischer av andra seriestilar som Tintin, westernserier eller superhjälteserier. Många av serierna ger också ett intryck av att delvis basera sig på Lindengrens privatliv.
- Egentligen är väl all konst mer eller mindre självbiografisk. Jag använder saker i min
miljö men ändrar hur jag vill för att det skall passa i serien. Jag skulle givetvis aldrig föra fram åsikter som jag inte står för i serierna, men utöver det är den konstnärliga friheten rätt stor.

Just bostadsorten har alltid lyst igenom i Lindengrens serier. Således utspelar sig stora delar av Kapten Stofils äventyr i Göteborg med omnejd. Detaljrika och i många fall poetiskt vackra bilder från mer och mindre vykortsrelaterade vyer runt om i stan. Som när den gamle storvitziren av Göteborg, Aron Jonason, tar den Malmska Valen från Naturhistoriska museet på en tur genom centrum i äventyret: Nu blåser vi snuten, Tjabo! eller när Kapten Stofil går på döda fiskarnas midnattsmässa i berättelsen om Fasans fisk.
Men vad kännetecknar då egentligen en äkta stofil?
- En stofil är en man som har haft sina åsikter så länge att han inte behöver lyssna på någon annan, det är ändå ingen idé, han kommer inte att ändra inställning. Det går inte att förändra honom med mode och trender, stofilen har de kläderna han alltid har haft. Han är inte intresserad av moderna "fusionkök", han äter sina sillbullar med korintsås som han alltid har ätit dem. Kommersialismen kommer aldrig åt en stofil.

Urstofilen, berättar Lindengren, är den koleriska översten i golfbyxor med knävelborrar som skorrar på rrrr-en och alltid finns med i pilsner-filmer och gamla Agatha Christie deckare. Men Kapten Stofil är en försvenskad version av urstofilen, han är socialdemokrat i Tage Erlander och Gunnar Sträng-skolan och bär mer nedtonade och strama kläder i beige.
Kan inte kvinnor vara stofiler?
- Nej, kvinnliga stofiler kallas för nuckor precis som Lädernuckan.
Ungdomar?
- Absolut, man måste inte vara gammal för att vara stofil - det är ett sinnestillstånd. Det finns många i den nya generationen som är imponerande stofila.

Anton Hedberg

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: