Kultur 2006-11-15 | Uppdaterad 2007-10-05
Mamman kallade henne sitt kärleksbarn. Men efter alkoholen, tabletterna och bingon återstod inte mycket kärlek. "Mamma var som dr Jekyll och mr Hyde. När jag inte kunde somna på kvällarna låg jag och lyssnade till hur ännu en skruvkork öppnades på en flaska."
Journalisten och författaren Hillevi Wahl berättar i Kärleksbarnet om sin uppväxt i ett alkoholisthem. Det är en rättfram och osentimental infernoskildring, ett skoningslöst vittnesmål om bristande föräldraansvar och barns utsatthet.
Författarens alter ego, Iremli, föds 1964. I fotoalbumet poserar de nyblivna föräldrarna med lyckliga miner. Mamma Anita bär ärmlös 50-talsklänning och ser ut som Audrey Hepburn, pappa Olle liknar en ung Ingemar Johansson.
Men bakom den lyckliga fasaden finns två osäkra föräldrar, båda med trasiga uppväxter bakom sig. Ett faktum som de försöker skölja bort med nöjesliv och drinkar.
Kärleksbarnet växer upp och får snabbt anpassa sig till en tillvaro som maskrosbarn. I denna tillvaro bestäms dagordningen av föräldrarnas fester och alkoholvanor. Alltsomoftast råder kaos. Det sups och grälas. Modern blandar sprit med tabletter och forslas till sjukhus för magpumpning. Fadern smiter iväg till sina älskarinnor. Det slutar i skilsmässa och en plågsam fråga: Vem ska nu ta hand om min mamma, ska jag göra det ensam, undrar Irmeli förtörnad.
Ena dagen nykter och nästan som en vanlig mamma. Andra dagen full och med ett förvridet och elakt ansikte. Irmeli lär sig den hårda vägen hur man anpassar sig efter mammans ansikte så att det inte blir inlåsning på rummet utan kvällsmat.
Hon lär sig tolka moderns tillstånd med hörseln, ju hårdare hon sätter hälarna i golvet desto fullare är hon. Hon får vänja sig vid nedkissade soffor, spyor på köksbordet och främmande karlar som hämtats hem från krogen. Vid ett tillfälle får Irmeli rädda livet på mamman sedan en man försökt strypa henne.
Med skarp penna och starkt psyke beskriver Hillevi Wahl den mödosamma vägen till frigörelse. Hon bjuder öppenhjärtigt på intima detaljer och personliga nederlag. Det kan kännas påträngande men ändå motiverat för att visa hur svår kampen varit för att bli en hel människa.
Man kan anta att det varit en reningsprocess att färdigställa denna bok. Men jag är glad att Hillevi Wahl orkade. Med Kärleksbarnet visar hon att det finns hopp även för ett barn som fått vingarna avklippta.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (53 ST.)
ANNONSERA