Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Kultur 2007-12-04 | Uppdaterad 2007-12-04
Jo, det är faktiskt akvarellmålningar som hänger på galleri Sigma. Detaljrikedomen och skiktningen av färger och mönster får mig först att tro att det är grafiska blad som Jan Holst ställer ut, kanske serigrafier. Men det är bara som de lurar ögat.
Holst, som bor och verkar i Everöd utanför Kristianstad, låter sig bland annat inspireras av orientaliska mönster, och det märks tydligt. Som tunna flor av broderade vävar draperar sig lagren i bilderna över varandra. Han arbetar mer dekorativt än många andra akvarellister, utan att för den skull ta avstånd från avbildandet. I motiven dyker både personer och föremål upp, fast huller om buller som i en tornado av mixade intryck. Bilderna känns mer som representanter för det undermedvetna, upplevelser som behandlas i drömmen och vävs samman till fantastiska berättelser. Över det hela strös ett täcke av dekorativa slingor och figurer.
Det är inte långsökt att tänka på Tusen och en natt, sagornas saga, i sammanhanget. Faktum är att bilderna i sig påminner mycket om barnboksillustrationer. De skulle mycket väl kunna utgöra bildmaterial till en hisnande historia där associationerna får flyga fritt, med hjälp av Holst innehållsrika men ändå rätt så allmängiltiga målningar. I Resan hamnar i man i en röd värld, tumlar runt bland höstlöv, fåglar och moskéer, i alla fall i min tolkning. Kanske någon helt annan stans enligt någon annans åsikt. Förhållningssättet till motiven är fritt och låter betraktaren själv skapa sig en uppfattning. Men jag gillar att det finns referenspunkter som trots allt binder bilden till särskilda föremål och former, medvetet styr in på vissa vägar. Sällan blir det dock så konkret som i Huset vid världen ände, där det pappersvita plötsligt uppenbarar sig i motivet på ett dramatiskt sätt. Huset befinner sig verkligen i världens ände för plötsligt verkar allt ta slut och ett tomt och ödsligt kosmos tar vid.
Bilderna väcker associationer till flera skickliga svenska illustratörer. Här finns både mjukheten och den skickliga färgbehandlingen i Tord Nygrens realistiska bilder, sida vid sida med mystiken och detaljrikedomen i Hans Arnolds fantasifulla illustrationer.
Man ska inte sticka under stol med att ytan är viktig i sammanhanget. Jan Holst arbetar främst med dekorativa mönster och färgernas egenvärde och lyskraft. Det finns en koncentration i motiven, en intensitet, som här gör sig bättre i de mindre bilderna än de större. De är som små goda karameller att suga länge på.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA