söndag 12 februari 2012
söndag 12 februari 2012
Kultur 2007-04-25 | Uppdaterad 2007-10-05
Judith Butler. Foto: Örjan Björkdahl
När jag läste genusvetenskap vid Göteborgs universitet lånade professorerna in en doktorand från en annan institution för att redogöra för Butlers teorier. De tyckte helt enkelt att hon var för svår. Hon räds inte för att röra om i grytan och hyllas som banbrytande av vissa och ratas på grund av sin svårtillgänglighet av andra. Nu har ett av Butlers främsta verk, Genustrubbel, kommit ut på svenska.
Kön betraktas generellt som fast och ursprungligt medan genus ses som sekundärt, som en inristning på den ursprungliga kärnan. Men Butler menar att vi aldrig kan tala om en grundläggande kärna. Kroppen är inte en ren yta utan bestäms av en uppsättning gränser. Dessa gränser bestäms i sin tur av den omgivande diskursen, det vill säga språket, förväntningarna, värderingarna; allt det som utgör det vi kallar verklighet. Vi kan enligt Butler aldrig komma åt en verklighet utanför den regerande diskursen eftersom det är där vår verklighet skapas. Och kön är alltså skapat av samma konstruerande makt som genus, ett maktsystem som Butler kallar för den heterosexuella matrisen.
Den heterosexuella matrisen är en genusmodell som utgår från att kroppar (män och kvinnor) görs begripliga genom ett visst genus (maskulinitet och femininitet). Dessa två enheter organiseras som motsatta genom en tvingande heterosexuell praktik (män åtrår kvinnor och kvinnor åtrår män). Det är genom detta system som föreställningen om en ursprunglig natur skapas. Förbud och påbud får människor att agera utefter könsspecifika normer, något som upprepas tills vi förväxlar orsak med verkan. Butler menar alltså att vi upplever män och kvinnor som ett naturligt faktum när de egentligen bara är en effekt av den heteronormativa matrisen.
Kön, genus och sexualitet är en pågående diskursiv aktivitet, ett ständigt handlande, en performativ verksamhet för att använda Butlers termer. Hon menar att vi gör kön. Det som upplevs som verkligt och faktiskt är baserat på illusioner om det naturliga och faktiska som kropparna försöker efterlikna aktivt, något de aldrig helt lyckas med.
Här skönjer Butler vägen ut. Identiteter säkras i den heterosexuella matrisen via den stabila enheten kön, genus och sexualitet vilken utgör normen för kulturell begriplighet. "Utstickare" där genus inte följer av kön eller där begärets handlingar inte följer av vare sig kön eller genus ses som utvecklingsfel. Men i själva verket har dessa utstickare en omstörtande kraft.
Butler menar att upproret finns inbundet i förbudets logik. När det som ter sig som verkligt (könen) sätts i kontrast till någonting overkligt (till exempel en dragqueen) kan det verkliga hamna i kris. Förhållandet blir inte original mot kopia utan kopia mot kopia. Originalet är i själva verket också en parodi av idén om det naturliga och ursprungliga. Vi inser att det verkliga är föränderligt, ett resultat av upprepade handlingar, en effekt snarare än en orsak, och därför möjligt att revidera.
Butlers syfte i Genustrubbel är, som titeln antyder, att skapa trubbel. Hon menar att trubbel är en nödvändighet eftersom kön inte är en naturlig och fast enhet utan en trasslig och socialt konstruerad icke-sanning. Språket hon använder är komplicerat, ibland in absurdum. Butler själv förklarar i ett förord från 1999 att textens komplexitet beror på att de regler som styr begripligt tal präglas av det normaliserande språket och att man genom att inte anpassa sig kan förlora begripligheten, vilket förvisso känns som en efterhandskonstruktion för att ge svar på den kritik hon fått.
Men det är framför allt är det teoretiska bagaget som ställer krav på läsaren. Butler använder sig av Lévi-Strauss, Freud, Foucault, Lacan, Kristeva, Wittig, Riviere, Rubin och oändligt många fler. Man får helt enkelt acceptera att man inte behöver förstå exakt vilken aspekt av Hegels dialektik det är hon syftar på, huvudpoängerna är klara och når fram ändå.
Butler har genom sitt teoribygge egenhändigt tvingat genusforskningen till självrannsakan. Hon vill vidga området för möjliga genusformer utan att diktera vilka möjligheter som skall förverkligas. Med Genustrubbel vill hon öppna upp och motverka de tvingande begränsningar som hindrar oss från att ens tänka oss andra genus än de vi ser omkring oss idag. Vem vet vad som kan hända? Som den amerikanska dragartisten RuPaul säger: "You are born naked and the rest is drag."
Cecilia Köljing
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (53 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
