Kultur 2007-10-15 | Uppdaterad 2007-11-06
Med krita. Småstaden tur och retur, med ett storstadsstopp längs vägen: Konstnären Carina Kågström är uppvuxen i halländska Veddige, bodde länge i Göteborg och är i dag Härnösandsbo. I sin debutbok Nu vänder det fångar hon småstadens själ med färgsprakande kritor och satiriska kommentarer.
Konstnären och illustratören Carina Kågström var 40 år när hon flyttade till Härnösand. Med sina storstadsögon betraktade hon småstaden, ibland undrade hon om folk var riktigt kloka. I förordet till debutboken Nu vänder det beskriver hon hur det snöade varenda dag de tre första veckorna, lokaltidningen skrev om utflyttning och på arbetsförmedlingen undrade de varför hon lämnat Göteborg.
Alla intryck och bilder blev pusselbitar som Carina Kågström samlade till en helhet. Men så dök det upp en irriterande bit som förstörde hela pusslet: Hon själv. Utan att märka det hade Carina Kågström blivit en del av det hon iakttog.
- Jag har funderat över om jag kan ha kvar den här dubbla blicken som jag haft. Men jag tror faktiskt att det går. För även om pusslet nu är komplett så vill jag fortsätta att berätta om de mindre orterna, hur det är här, förklarar Carina Kågström.
Orsaken till att hon flyttade dit? Tja, det gamla vanliga, familjeskäl.
- När man har tre barn lever man ändå inte storstadsliv längre. Och att leva familjeliv i en liten stad är otroligt skönt, här är det vardagliga väldigt lätt att lösa och det är nära till allt, säger Carina Kågström och börjar skratta när hon hör sig själv citera en av sina bilder.
"Jag bor här för att det är nära till allt" står det under en teckning av en ölmagad man som parkerat i soffan med en halvmeter till det som gör livet värt att leva: tv:n, bira och hämtpizza. I Nu vänder det möter vi också de evighetsfikande kvinnorna som pratar om allt utom sig själva, "det vågar vi inte". Liksom, en av Carina Kågströms egna favoriter, mannen som under ett enormt uppstoppat älghuvud lakoniskt konstaterar: "Först flytta ungarna, sen dog frugan och nu sitter man här med frysen full av älgkött".
Är det här en rättvis bild av småstaden?
- Det är förstås upp till var och en. En del reaktioner jag mött har varit "Åh Gud, det är precis så här, vad skönt att du har avslöjat hur hemskt det är!". Det säger de som har flyttat. Andra, som bor här, är mer "Ja ja, det är ju så här" och så kan man skratta igenkännande.
Inspiration hämtar Carina Kågström från omgivningen och lokaltidningen, från Ring P1 och reklamblad - det är det vanliga vardagslivet som intresserar henne. Bildidéer har hon som konstnär alltid samlat på. Först nu har texterna tillkommit, ord som lockar till skratt men svider i magen. En typ av humor som fått hennes namn att figurera i samma meningar som Jan Berglin och Jan Stenmark.
- Att mitt namn får vara med där känns generöst, säger bokdebutanten som är van vid att ställa ut sin konst.
En utställning gick under det träffande namnet Vemodroligt.
- Jag tycker om att det finns en vemodig stämning. Det är helt enkelt för färdigt om det är för lyckligt. Jag vill bråka och kämpa med det som är jobbigt.
Sista bilden i Nu vänder det förställer en flicka med en resväska framför en stuga med ordet hemma på dörren, ackompanjerad av texten "Återfall".
Tror du att du får ett omvänt återfall och flyttar till Göteborg igen?
- Jag har nästan haft det, jag var i Göteborg flera dagar under bokmässan! Just nu tänker jag inte på att åka härifrån men det kanske ändras när barnen flyttar, säger Carina Kågström och tillägger att hon kan känna sig avundsjuk på dem hon möter i Härnösand.
- Många är så rotade och känner verkligen att det här är min plats på jorden. Jag har ingen plats i Sverige där jag känner att jag har mina rötter.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (38 ST.)
ANNONSERA