måndag 13 februari 2012
måndag 13 februari 2012
Kultur & Nöje 2010-03-18 | Uppdaterad 2010-03-18
Petter Lidbeck har alltid minst en bok på gång.
? Men det är inte alltid att det är något bra för det, säger han.
Petter Lidbeck har kommit till Växjö för att prata böcker och författarskap med tolvåringar på biblioteket. Något han gör med jämna mellanrum runt om i Sverige. Petter är välkänd för unga läsare i låg- och mellanstadieåldern och har skrivit allt från bilderböcker till tonårsromaner.
– Ofta är det entusiastiska ungdomar jag möter. De slipper ju matten en stund, säger han och ler sitt stora leende som återkommer många gånger under intervjun.
Det finns nästan alltid någon i varje klass som drömmer om att skriva böcker, säger han, men vanligaste frågorna är: Vad tjänar du? och Är det roligt?
– Visst är det lite konstigt att killarna frågar om pengar och tjejerna om det är kul redan på mellanstadiet.
Petter Lidbeck började skriva när han var utbytesstudent i USA under de sena tonåren. Till en början blev det mest brev hem till föräldrarna i Helsingborg och för byrålådan i samband med olycklig kärlek. Därför lät fösta boken vänta på sig.
Den kom 1997 då Petter hunnit bli 32 år. Linnea från Yujiang heter debuten och handlar om hur Petter och hans fru Lotta blev föräldrar till adopterade dottern Linnea från Kina.
Sedan följde vuxenboken Liten katekes för män, illustrerad av Stig "Slas" Claesson, och därefter första barnboken.
– Jag såg i en annons att man kunde skriva en barnbok och vinna 50 000 kronor. Jag skickade in Pappa på söndag, fick tillbaka den omgående och blev sur. Ett annat förlag läste med lite snällare ögon och bad mig skriva om. Det slutade med att jag fick beröm och att det gick bra. Jag brukar säga att är man envis och talanglös är det en bra kombination.
Och leendet spricker upp igen.
Petter skriver gärna roligt och spännande, men även om de orättvisor barn upplever. Att skriva för barn skiljer sig inte så värst mycket från att skriva för vuxna, menar han. Det som gäller för barn är att man inte använder ett för svårt språk.
– Det handlar om att lura läsaren att vända blad vad man än skriver. Sedan är det svårare att skriva roligt och lite lättare att skriva spännande, men man kan absolut skriva om alla ämnen även för barn.
Böcker är bra att ta till när man har det tråkigt eller lite småjobbigt. Då är det viktigt att det inte bara är eländesskildringar barn serveras, utan också en värld att drömma sig bort till litegrann.
– Det är ju så att det deppiga, kritikerrosade sällan går hem hos den breda allmänheten. Det som kritikerna tycker om …
Om det är så väldigt viktigt att börja läsa i unga år är svårt att svara på, tycker Petter. Det kanske är lika viktigt att öppna munnen och berätta. Fördelen han kan se med böcker är att läsaren själv skapar sina bilder och hittar sin fantasi.
Men att tvinga till läsning av viss litteratur är inte bra.
– Bättre att ta en ny bok om du inte tycker om det du läser. Däremot har det visat sig att det är bra att sätta av skoltid till läsning. Att eleverna får läsa precis vad de vill en stund. Framförallt har man märkt i invandrartäta klasser, där det kanske talas 25 olika språk och ingen pratar svenska hemma, att läsandet är en oslagbar väg in i det svenska språket.
Då barn läser både långsammare och noggrannare än vuxna är det lite petigare med orden i ungdomsböcker. Att använda ett lite enklare språk.
– Hälften så långt är alltid dubbelt så bra, säger Petter, med tillägget att det inte finns några egentliga regler.
– Harry Potter är extremt lång läsning och Astrid Lindgren skrev inte heller speciellt kort. Det viktigaste är nog att man inte skriver för dumt eller för tramsigt.
Marie Fransson
marie.fransson@smp.se
Telefon: 0470-77 04 79
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (51 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
