Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Scen 2012-02-17 | Uppdaterad 2012-02-17
NÄR SARA och Marie ställs inför en utmaning per sms från en av kamraterna i skolan börjar saker hända i deras värld. Men det händer inte förrän Sara kommit i konflikt med pappa, som inte bara tjuvlyssnar utan också försöker fostra henne till en högre moralisk halt än han äger själv. Sara hamnar på fest i en klänning som hon säkert inte hade tagit på sig för den festen, om det inte var så att pappa försökte tvinga henne att inte ta den. Marie hade ju för övrigt redan sagt ifrån om att den var alltför vågad, för att inte säga porrig.
DEN NYA ungdomspjäsen hos Regionteatern heter 6 PLRK och hanterar konflikt, anonymitet och starka känslor. 6 betyder sex, K betyder kyckling, för att nu delvis avslöja titelns innehåll. Premiären ägde rum på torsdagen i den nästan helt avskalade blackboxen i teaterns lokaler på Ringsberg. Det stora scengolvet överlämnades åt aktörerna Agnes Forstenberg och Moa Silén i rollerna som de båda tonåringarna. I deras sällskap fanns bara tre flyttbara, självlysande skärmar i dubbel manshöjd utan innehåll.
Texten är skriven av Line Mørkeby och översatt av Emma Broström. Uppdraget att regissera har legat på Yngve Dahlberg. Det känns från början att här kommer saker att hända och snart är brytningen mellan de två väninnorna ett faktum. En fråga blir om Sara ska anta sms-utmaningen. Hur det går på den vägen handlar en stor del av pjäsen om, och man får säga att den hamnar i diket. Hur får man veta om man ser pjäsen och då får man något att reflektera över.
DET ROLIGA , frånsett storyn, är att de två skådespelarna har fått en ihållande elektrisk stöt av regissören Yngve Dahlberg. Energin som utgår från scengolvet är närmast fruktansvärd och innehåller allt som kan presteras av rasande eller överlyckliga tjejer. Agnes Forstenberg och Moa Silén gjorde en fenomenalt medryckande föreställning, inte bara som ungflickor, utan också teatertekniskt. Mitt bland alla känslor och hormoner klarade de också att under ögonblickskorta stopp i spelet vända sig till publiken och helt sakligt berätta var de är, vad som händer eller liknande, för att i nästa ögonblick, med bibehållen trovärdighet, återvända till det ibland alldeles hopplösa och stundom ljuva tonårslivet. På samma sätt klarar de att med behållen trovärdighet spela pappa eller pojke när sådana behövs.
Regionteatern går på turné med en verkligt engagerande uppsättning. Och som så ofta med ungdomspjäserna tänker man, att det är synd att föräldrarna inte är bjudna.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA